Göteborgsposten – 13 juli 1859, sida 1

Stiftets Ecclesiastikstat, som af Konsistorium uttaxeras, med afseende på större eller mindre inkomst, sålunda att I Rdr Rmt utgör minsta afgiften. Salariet kommer häri att inbegripas. I afseende på Adjunkternas aflöning förordade Kyrkoherde G. W. Carlsson i Foss det af Prosten Ljungdahl föregående e. m. gjorda förslaget att alla Adjunkter borde få lika lön; med det tillägg att det förordade understödet åt innehafvare af sämre lägenheter, skulle beredas genom af bättre lönade Kyrkoherdarna erlagda högre afgifter. Detta förslag syntes dock vinna ringa bifall af Stiftets infödingar, af hvilka flera påstodo att de ingalunda i sina adjunktsdagar haft de sämsta inkomsterna. Mot de framställda farhågorna, att de nu öfliga, på många ställen ganska rundliga offren, inom kort torde upphöra, anmärktes att det högljudda ropet på deras borttagande hufvudsakligen, om icke uteslutande, rört de offer, hvilka såsom laglig rättighet tillkomma det ordinarie presterskapet. Just den omständigheten, att Adjunkten icke kan fordra något såsom en rättighet, ökar gifmildheten, och församlingarna sjelfva torde vara de sista att önska någon ändring i denna gamla plägsed. — S. M. Adj. Thuresson förklarade sig temligen belåten med det nuvarande förhållandet; men anmärkte att lönen något mera borde rättas efter arbetet och önskade för sin del framgång åt Kyrkoherde Carlsons förslag. — Mot Biskopens proposition att minsta lönen borde blifva 200 Rdr anmärktes, att detta för innehafvare af sämre lägenheter vore alltför Letungande. Beslutet dikterades af Prosten Traneus, som ansåg den gamla indelningen af lägenheterna i fyra klasser efter inkomsten böra bibehållas och Adjunktslönerna derefter bestämmas till 150, 200, 250 och 300 Rdr rmt. I fråga om arfvode för pastoralvård godkändes Kyrkoherde Holmqvists förslag, att detta borde bero på öfverenskommelse mellan Kyrkoherde och v. Pastor. Kunde de icke blifva ense, skulle Kontraktsprosten slita tvisten, eller, der någondera pastorn vore med hans utslag missnöjd, Konsistorium. Komministrarnas aflöning blef föremål för en kort diskussion, hvarvid man å ena sidan erkände att dessa tjenstemäns löneinkomster på de flesta ställen tarfvade en förbättring, men å den andra ingalunda ville medgifva att Pastorerna hade någon skyldighet att öka sitt bidrag till deras aflöning. Hvad särskildt Bohuslän angick, upplystes, att dervarande Komministrars väsendtliga inkomst, boställenas afkastning, bör anses såsom lön af Kyrkoherdarna; ty Komministersbeställningarna äro der i sednare tider inrättade, derigenom att något Pastors mensalhemman anslagits till boställe åt Komminister. Ett af Prosten Thuden uppgjordt, af Kontraktsprostarna granskadt förslag till Klockareinstruktion, hänskjöts till Konsistorium för att efter vederbörandes hörande läggas till grund för en sådan instruktion. Valen till Riksdagsmän ha hittills i Göteborgs stift skett ,,divisionsvis, sålunda att Halland, Bohuslän och Stiftets andel af Westergötland valt hvar sin representant. Försök att på äldre prestmöten häri göra en ändring hafva alltjemt strandat mot Halländningarnas motstånd, grundadt derpå att, då hvarje division aflönat sin riksdagsman, detta åliggande fallit mindre tungt på de vida talrikare och i allmänhet bättre lönade Pastorerna i Halland. Så mycket märkvärdigare var att beslutet om riksdägsmannavalens anställande för hela stiftet gemensamt nu blef fattadt utan att någon enda röst höjde sig till en protest deremot. Det redan utlysta valet sker dock efter gamla ordningen. Med afseende på Riksdagsmanna-arfvodet beslutades, att det numera skall utgå med 4!; rdr om dagen, samt skjuts efter två hästar utom dagtraktamente för resdagarna. Härtill nödiga medel uttaxeras, enligt Prosten Thudens förslag, bland stiftets Kyrkoherdar, som Konsistorium, på förslag af de särskilda Kontrakterna, med afseende på inkomsterna delar i fem klasser, hvilkas bidrag utgå i proportion efter talen 2, 3, 4, 5, 6; så att de högst betalande erlägga 3 gånger så mycket som de minst betungade. Med anledning af i sednare tider upprättade konventioner beslutades att Winberga pastorat bör uppflyttas till 1:sta klassen från 2:dra; Eldsberga och Renneslöfs pastorater från 3:dje till 2:dra. Deremot ansågs det år 1846 till första klassen uppflyttade Bollebygds pastorat böra återgå till 2:dra klassen. Med afseende på de genom delningen af Stora Lundhu nastarat I Wädtle härad unnkammanda två