Göteborgsposten – 9 juli 1859, sida 3

—— Hvarföre har du satt dessa tre på en rad? återtog cheruben, den rika gåfvan, den ringa allmosan och den åt sparfvarne gifna obetydliga födan? — Derföre att afsigten med alla tre gåfvorna var en och densamma. Gud ser blott till hjertat. Den förnäma damen hade guld, frukthandlaren kastanier; de gåfvo af hvad de egde och den lille lyrspelaren, som hade blott en kastanie qvar, gaf denna. Den ene gjorde hvad den andre gjorde. — Hvad blir deras lön? frågade åter cheruben. Den skola de få på den yttersta dagen; när deras synder då ligga på domarevågen, skall jag för Herran uppläsa deras handlingar. Ty barmhertigheten är för Guds ögon den bästa motvigten, hon utplånar syndernas mängd. — Får ej barmhertigheten redan på jorden sin belöning? — Jo, och ofta oväntadt. Se här de under namnen skrifna orden. De utmärka de varmaste önskningarne, som damen, den unge mannen och den fat tige gossen hyste uti sitt hjerta i samma ögonblick som de utförde sina goda gerningar; dessa trenne önsk. ningar skola gå i fullbordan. Med dessa ord flög barmhertighetens engel bort för att följa andra dödligas handlingar, och cheru ben aflägsnade sig för att räkna moderskärleken: ftånar