Göteborgsposten – 11 juni 1859, sida 1

korna. Den 31 Maj kl. 9 f. m. Sedan i går afton har det icke regnat; nu i himlen åter nästan klar och blå, samt solen värmai de. Vägen som stryker från staden, på hvilken i gj var en så liflig trafik, var vid dagens inbrott nästs öde. Man såg blott två gendarmer, hvilka stodo F post vid den bro, som straxt utom staden är slage öfver Cervo. Då och då körde en bondvagn fört under halmen låg en död, hvilkens nakna fötter fran stucko. Derefter kom en mulåsna: en kappa, en fäl flaska, en tornister, ett patronkök och en tschal hängde vid dess ena sida, den andra syntes nedty! gas af styft föremål, inhöljdt i en kappa. Vid spatsertur i staden blef man vittne till pittoreska sc ner. På via del Duomo, der marskalk Vaillai hade sitt qvarter, höllo två regementen, det 76:te oc 86:te, på att uppställa sig. Trummorna hvirflad och de bortmarscherade. Några steg längre bort, kapellet San Giuliano, bevakades 187 österrikiska få gar af några grenadierer. Dörren stod öppen. Al soldaterna tycktes höra till samma korps. De bu kappor af vackert blått kläde med gula kragar oc uppslag, blå byxor och kaschetter af samma färg me skärmar, som räckte ned öfver näsan. De flesta : dem talade italienska. Man försäkrade att de til hörde ett lombardiskt regemente. En af dem sträcl te på sig och sade med en filosofisk min: , Vi hafv ändock ej haft så stor otur; nu hafva vi slutligen u sigt att få oss litet sold. Något längre bort mött jag general Regnault de S:t-Jean-VAngely i spetse för en talrik stab, som åtföljdes af en afdelning gardet. Generalen kom från kejserliga palatset. Hi och der kringvandrade med stolthet några Bersaglic ri, ännu bärande all den smuts, som under stri den stänkt på dem. Dessa tappra soldater hade rät tighet att vara stolta. Jag meddelar här de närmare upplysningar or gårdagens strid, hvilka jag kunnat uppsnappa. Gene ral Cialdini hade lyckligt verkställt öfvergången a Sesia på en punkt der floden af en ö delas i tvenn armar. Han hade först intagit en stark ställning Pp ön, derefter kastade han sina soldater öfv. r på andr stranden. Men österrikarne hade fast fot i Palestro hvilket ligger gentemot och tätt intill den punkt, son hölls besatt af Piemontesarne. I går beslöt kung Vic tor Emanuel att förjaga fienden från denna vigtig: plats. Han öfvertog sjelf kommandot och gick fram ät med den oförskräckta dristighet, som är karakte ristisk för honom. Nästan hela divisionen Cialdini hvilken räknar 10 å 12,000 man, anryckte. Den un derstöddes af en brigad af divisionen Durando oc två brigader af divisionen Fanti. Om det ha de behöfts, skulle man äfven kunnat framför: andra detacherade korpser af sardinska armeen. Kun sen utförde vid Palestro den rörelse som grefve Sta