Göteborgsposten – 21 maj 1859, sida 1

liga musikaliska anrättningen fått betala dubbelt så mycket som för den yppersta konsert. Detta förargade mig, och jag gick återigen utåt staden. Jag styrde nu kosan till ett sweitzeri som jag upptäckt i närheten af bangården. Det kallades Jernvägskafe, hade trefliga rum att bjuda på och — ett tyskt sångarsällskap. Jag drack här en kopp godt the för 16 skilling, men blef af ställets sånggudinnor plundrad på tjugefyra och gick derefter på annat håll. På gatan stötte jag händelsevis på en bekant från jernvägsresan, som föreslog att vi skulle göra sällskap till en treflig lokal i närheten af posthuset. Vi kommo der en trappa upp, in i en sal, der man, just som vi öppnade dörren, uppstämde en tysk sång, akompagnerad af guitarroch harpotoner. Anföraren för detta musiksällskap hade ett ma tialiskt utseende och lärer ha varit major, öfverste eller general i någon utländsk arme. Damen vid harpan påstods vara grefvinna eller allraminst friherrinna. Denna ära med thy åtföljande konstnjutning kostade mig 36 skilling. Min följeslagare erinrade sig att han skulle gå till skeppsbron för att träffa en vän som stod på resa till Stockholm, och då det ännu icke var så särdeles sent på qvällen, gick jag med. Utefter stora Hamngatan glimmade en mängd ljus uppe i de ståtliga husen, på trottoirerna gingo promenerande af och an, och en god del af dessa valde samma väg som vi. Vid början af skeppsbron veko många af