Göteborgsposten – 18 maj 1859, sida 2

je o . Politisk återblick. Det är Po, som sätter P för österrikarnes bedrifter i Piemont. Vi hafva här ett nytt bevis för den gamla satsen, att menniskän spår och Gud rår. Allting var utan tvifvel anordnadt på bästa sätt, fälttåget var redan uträknadt och segern så godt som vunnen. 100,000 österrikare ryckte en vacker natt öfver gränsen, nästa dag stodo de redan i de på förhand bestämda positionerna, om två dagar skulle de hafva drifvit sardinarne framför sig ända till Turin, här skulle sardinarne fått stryk, så det hade hörts öfver alperna, derefter hade sardinarne måst öppna sin hufvudstads portar och sardinarnes kung skulle tagit Cavour under armen och promenerat till Paris, London eller Bruxelles. Men så — var det detta olycksaliga regnväder, som behagade hålla på i två dagar, i tre, i fem, en hel vecka. Och så var det Pofloden, som behagade stiga öfver alla gränser och skölja bort österrikarnes flottbroar, och så var det vår Herre, som började regna litet igen och som aldrig höll på att sluta . . . General Giulay är med rätta förtviflad öfver dessa opåräknade och oförutsedda hinder och han har nu i fjorton dar icke rapporterat hem till Wien synnerligt annat än följande: Vi hafva alarmerat Polinjen, vi hafva kastat en bro öfver tloden vid Apala; den har fjutit bort med strömmen och mina tappre hafva stått i vatten till knäna; det regnar famos, det regnar småsten. Men när det en gång hörer opp, äro sardinarne olyckliga för OsS8. Nästa dag: Vi ha alarmerat Polinjen och kastat en bro öfver floden vid Misala; den har flutit bort och mina tappre stå i vatten upp till lifvet; det regnar klappersten. Men när det en gång slutar, äro sardinarne etc. ete Tredje dagen: vi ha alarmerat Polinjen och kastat en bro vid Misinea; den har tyvärr lutit. bort med strömmen och mina soldater stå i vatten till hakan, ropande lefve kejsaren! och knytande näfven åt sardinarne. Hoppas dock, i morgon är regnet slut, och lå — Imellertid ha 100,000 fransmän haft tid utt rycka fram i Piemont och Napoleon d. 3:dje utt sjelf bege sig till krigsteatern. En ny ppåräknad omständighet! Och är detta i kortret referatet om det italienska krigets första kt, hvilken passande kan öfverskrifvas Fotbadet. Nästa akt, frukta vi skall komma att göa skäl för en annan öfverskrift: Blodbadet. Men slutet blir, hur allt vänder sig, att )sterrike aldrig mera kommer riktigt på det orra igen. 0. 0.