Göteborgsposten – 4 maj 1859, sida 1

kade på rutan, och den fälldes ögonblickligen ned, i det en gammal qvinna utsträckte hufvudet, och vresigt frågade hvad de önskade. — Jag önskar att erhålla någon närmare upplysning om en qvinna med en liten gosse vid handen, hvilken just nyss gått upp för trappan här. Äro de edra hyresgäster? — Den gamla, hvilken under tiden haft tillfälle att varseblifva den lilla flickans dyrbara drägt, svarade i höfligare ton: Menar ni den qvinnan med den gredelina duken på hufvudet? — Ja. — Hon är en fattig enka, som nu i närmare en hel månads tid saknat nägot arbete. Hennes son är ett förståndigt, godt och mycket arbetsamt barn, han har sysselsättning på ett apothek, men förtjenar dock så obetydligt att han knappast dermed kan stilla sin mest brännande hunger. Jag får emedlertid tillägga, att oaktadt det gör mig hjertligt ondt, så måste jag likväl snart säga upp dem, ty utom detta senare qvartal, äro de redan skyldiga hyran för tvenne föregående. Och dock vågar jag påstå att fyrtio gulden ej är någon dyr hyra för hela året. — Ni sade att er hyresgäst är en aktningsvärd, flitig enka, och att endast brist på arbete försatt henne i denna nödställda belägenhet? — Ja, min herre; derföre om ni händelsevis skulle vara en medlem af den allmänna välgörenhetsföreningen, så kan ni utan några betänkligheter anmäla henne som ytterst behöfvande och utarmad. — Vill ni vara god gifva mig ett qvitto på ett års hyra, både för de trenne qvartal som redan förflutit och dem ni ännu