Article Image
bröt, lemnade han mig en stund, för att gå till byn — hvilken var belägen knappast en mil derifrån — och hemta hjelp. I en liten hydda i denna indiska by tillbragte jag resten utaf vintern, vårdad och omhuldad liksom om jag varit deras broder, hvilket de i sin enkla gästfrihet vanligtvis kallade mig. Tack vare deras kännedom om helande örter, så läktes mina sår fullkomligt, och då vårens milda flägtar lossade den ishinna, som lägrat sig öfver floden, var jag så återställd, att jag steg ombord i min beskyddares kanot, der den dödade björnens hud utgjorde ett präktigt täcke. Min återkomst till kolonien kunde nära nog förliknas vid en döds uppståndelse. Min tjenstgöring var slutad, ty både min löjtnantstitel, min bostad och min uniform, hade öfvergått i andra händer; och ingen af kamraterna, utom min befälhafvare, var nöjd med min återuppståndelse. Slut. Plockgods. Qvittning. Min fru, det förundrar mig, — sade en sprätt till en dam — att er smak tillåter er att bära ett annat fruntimmers hår på ert hufvud. — Min herre, svarade damen, jag är lika förundrad öfver er, som bär ett annat fårs ull på er rygg.

20 april 1859, sida 2

Thumbnail