Göteborgsposten – 16 april 1859, sida 2

vit bortlottad i svenska konstföreningen i Stockholm och som föreställer en fattig familj vid ingången a en kyrka, der gudstjenst hålles. Det är denna nys upplaga, som varit exponerad i Berlin; och det der städes utkommande konstbladet Die Dioscuren sä ger om densamma: Tiggarfamiljen utanför en kyrka, af baron Kos: kull, är en gedigen och äfven i afseende på kompo. sitionen framstående tafla. En fattig familj, bestående af en gammal gumma, en ung man jemte dess hustru och ett litet barn, hvilar ut vid en kyrka. Gumman har satt sig på den med en hund förspända lilla vagnen, som innesluter familjens ringa tillhörigheter; mannen stödjer sig mot kyrkomuren, försjunken i dystra tankar, under det hustrun, med sitt barn på armen, stannar vid den öppna kyrkdörren och blickar in på de bedjande derstädes. Känna de fattige vandrarne sig utstötta från det kristna samfundet, att de icke våga derstädes söka sin tröst och sin frid i bönen, eller blygas de för sin torftiga klädedrägt och vilja derföre ej inträda i Guds hus? Härom lemnar oss konstnären i ovisshet; men just denna ovisshet öppnar för fantasien ett spelrum, som sprider öfver det hela ett poetiskt behag. Taflan antyder den franska skolan; men hela uppfattningen af ämnet är djupare och betydelsefullare, än som vanligen är förhållandet med de franska taflorna i denna genre. I synnerhet är uttrycket i den gamla gummans ansigte förträffligt återgifvet.