Göteborgsposten – 5 januari 1859, sida 2

fördelad rösträtt, anfördes det sätt hvarpå härvarande Domkyrko -församling begagnat rättigheten att kallasina själasörjare. — De fattigare hade en stor veneration för förmögenheten ; det vore derföre säkert att deras val skulle falla på män utom deras klass. Likaledes hade de en större aktning för insigt och kunskap; allt sådant som talade för lika rösträtt. Mot hr Renströms anmärkning att förmögenheten ofta skulle vara ett kännetecken på duglighet invändes, att den också kunde vara ärfd. Uttrycket fraser om menniskovärde i politiskt hänseende tillbakavisades med harm. Intetdera af de framstälda förslagen tillfredsställde hr H., men han förklarade icke destomindre på derom sedermera gjord förfrågan, att han afstod från sitt eget förslags bringande under votering, enär han betviflade att bland de närvarande funnes någon person, som vore nog hederlig (!) att biträda detsamma. Sedan några närvarande ytterligare förenat sig med hr Renström skreds till votering, dervid kommitterades förslag framställdes såsom ja-proposition, hr Renströms såsom nej-proposition, bådadera med afskiljande af frågan om riksdagsarfvodet. Hr Renströms mening segrade med 13,028 rdr röster emot 9,328, hvilket resultat icke torde hafva varit oväntadt för dem, som med opartiskhet jemfört de olika förslagen. Frågan om Riksdagsmanna-arfvodet företogs sedan. Hr Renström talade för sitt förslag, påpekande orimligheten deraf att enligt kommitterades förslag en person med. samma rösträtt skulle kunna komma att erlägga fyrdubbel afgift mot en annan. Mag. Hedlund förordade i likhet med lir Wern kommitterades förslag ; särskildt på den grund att detta arfvode egentligen borde utgå af statsmedel och derföre under närvarande förhållanden borde betraktas såsom en ren kommunalskatt. Härpå svarade hr Renström att riksdagsordningen ålade de röstberättigade att underhålla sina riksdagsmän, och att det vore obilligt om ej afgiftens storlek berodde af rösträttens. (Han hade förut påpekat att om riksdagsmännen finge underhålla sig sjelfva, riksdagarna skulle blifva mycket kortare, och ärenderna gå både fortare och bättre ur händerna.) Efter anställd votering segrade hr Renströms åsigt äfven i denna fråga. Lönestat för Lärarne vid Stiftets Elem.Läroverk, har nu blifvit uppgjord och är, enl. Stifts-tidningen, följande: 1:0. Göteborgs Högre Elem.-Läroverk: Rector: A. L. Trana R:mt R:dr 4,000. Lectorer: N. Beckman, bibehåller n. v. lön; E.5S. Fagerberg 2,500; F. T. Blomstrand 2,500; N. W. Ljungberg 2,000. Adjunkter: L. Rudgren 2,500; C. J. Lindeberg 1,500; A. F. Landtbom 2,500; J. A. Berg 2,000; B. G. Gyllensten 2,000; E. M. Ullman 2,000; A. T. Bruhn 1,500; J. Wallin 1,500; F. Wiåhlstedt 1,500; M. Henriques 1,000; A. F. Lindegren 1,000; J. C. Carlberg 1,000. Lärare i Gymnastik: C. M. Edholm 500; dito i Musik och Sång: I. Sandström 500; dito i Teckning M. Unna, vic. — 2:0. Halmstads Lägre Elem.-Läroverk: Rector: L. Åberg 2,666: 67. Colleger: 0. R. Rabe 1,500; M. B. Neuman 1,500. SångLärare: A. Sjöholm, åtnjuter arfvode enligt Kongl. Brefvet d. 1 Okt. 1858. 3:0. Uddevalla Lägre Elem.-Läroverk: Rector: J. Rodhe 2,666: 67. Colleger: P. C. Westergård 1,500; C. H. Andersson, för år räknadt 1,000. Sång-Lärare: J. D. Dahlin, åtnjuter arfvode enligt Kongl. Brefvet d. 1 Okt. 1858. 4:0. Warbergs Lägre Elem.-Läroverk: Rector: H. T. B. Rodhe 2,166: 67. Collega: G. E. Psilander 1,500. 5:0. Strömstads Lägre Elem.-Läroverk: Rector: A. A. Holmertz 2,000. Collega: V. VY Cam daaasssn a AnA