som jemte den naturliga grannlagenheten hos Handels-Tidningens tillfälliga motståndare hittills befriat Handels-Tidningen från ett dylikt olycksöde, är den omständigheten att man befarat att uppsatserna skulle blifvit försedda med ett.besvärligt släp af noter. Och — det måste ju Handels-Tidningen erkänna — de der noterna äro några kuriösa och obehagliga tingestar. De argumentera icke, de säga ingenting i hufvudsaken, men de hänga sig, likt kardborrar, fast vid enskilda uttryck och detaljer; och förhindra således hos de flesta läsare det totalintryck en uppsats varit egnad att göra. Då Göteborgs-Posten sade sig under vissa fall vilja utgöra organen för en opposition mot Handels-Tidningen, afsåg den ej så mycket sin egen verksamhet, som fastmer det tillfälle att yttra sig, den kunde lemna dem, som af sin sakkunskap och nit för det allmänna bästa företrädesvis berättigades att utlåta sig i förefallande frågor, men som af här ofvan berörda skäl ej ville söka plats i Handels-Tidningen för sina meningar. Handels-Tidningen finner epithetet allsmäktig för starkt tilltaget. Men hon kan dock ej vara blind för pressens inflytande på allmänheten i våra dagar; och då hon så länge här ensam begagnat det publicistiska språkröret är det ju helt naturligt att hennes talang att göra hennes egna åsigter till andras har haft ett tacksamt fält för sin verksamhet. Slutligen frågar Handels-Tidningen om vi, som ämnat hufvudsakligen behandla stadens och ortens angelägenheter, vilja söka motverka de goda företag, den ämnar befrämja. Frågan förekommer oss något naiv. HandelsTidningen torde ha förbisett dess subjektiva beskaffenhet. Icke ämna vi söka motverka något, som synes oss vara godt; för att göra det måste man äga ett dämoniskt sinnelag. Men det är ej säkert att allt, som synes Handels-Tidningen godt, skall förekomma oss så. Dessutom kan en god sak uträttas på många olika sätt; och i slika fall kunna vi möjligen bli af olika tankar. Föröfrigt är det ej alltid fråga om något godt som skall uträttas, utan om åsigter som framhållas, åtgärder som bedömmas m. m., och då veta alla att hvar sak har två sidor. Skulle det deremot förunnas GöteborgsPosten att i allsköns frid och sämja få framlefva sina dagar vid Handels-Tidningens sida, vore det oss naturligtvis så mycket kärare.