Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1870, sida 2

NILS BOSSON StURE. 2) Historisk Roman i tre delar ar 6. Georg Starbäck. — Bittre hårdt hjerta, än intet, riddare! — utbrast Iliana. — Visste jag, att ett hjerta klappade i eder barm, så skulle jag kanske hafva stält en bön till eder ... nu vill jag ej nedlåta mig dertill! Jost stod ännu med sammanknäppta händer och han såg på den stolta, men underbart sköna skepnaden, hvilken stod der så värnlös, så öfvergifven, så helt och hållet i hans våld, och som han dock knappast vågade nalkas. Nu hade dock äfven denna skygghet försvunnit. Nu stod han liksom först fullt färdiggjuten med sina brister. Han var såsom han var och måste antingen smältas ned och gjutas om ånyo eller ock kastas bort såsom endast ett stycke metall. Man kunde nästan se, huru sjelfva lidelsens glöd hos honom i detta ögonblick försvann från ytan och lemnade qvar ett stengrått vidunder. — Välan, jungfru Iliana — framhväste han med en hemsk, till hälften förqväfd stämma — välan ... så hören mig, I skolen få hvad I viljen, I skolen få dö! Iliana hopknäppte sina händer och såg upp med en öfverjordisk glans i sina ögon. — Men märken det väl — tillade riddaren — den död, som blir eder lott, skall icke ramma eder med ens; nej, nej ...I skolen dock i någon mon erfara de grymma qval, som I hafven beredt mig!... I skolen nu till en början få allt att veta, eftersom äfven det kan gifva eder något att tänka ) Se H.-T, N:o 193,