ningskraft. Men förhällandena ha sedar dess förändrats. För de tänkande i dess: gränsländer lärer det ej ha förblifvit doldt att Frankrike lutar mot sin nedgång medan Tyskland är stadt i ny uppblomstring. Den tid skall komma, då dylik reflexioner skola vinna sin praktiska be tydelse. Till de många kraf, som kriget ställe på folkets trivilliga prestationer, kommer nu äfven omsorgen för de ur Frankrike fördrifna tyska familjerna. Detta är er åtgärd, som endast finner sin like i deta Napoleon I år 1806 dekreterade arreste randet af alla engelsmän, som befunno sig på kontinenten. Men Napoleon onkeln försökte åtminstone att motivera detta dekret han förutskickade i dekretet af den 21 November 1806 sina barbariska anordningar vissa öfverväganden, som stödde sig på Englands hänsynslösa förfarande på bafvet. Napoleon nevöen, eller sastmer hans pretorian Palikao, vidtager åtgärden utan något slags anförande af grunder. 60å 70,000 menniskor måste lemna sina affärer, sina egodelar, sina fordringar uti Frankrike i sticket; rättslösa, i fara att utsätta sig för en uppretad pöbels misshandlingar, fly de öfver gränserna; ingen frist lemnas dem att ordna sina angeligenheter. Det är omöjligt att gifva kriget hårdare följder. Geutemot detta gäller det att draga dem, som genom denna hårdhet hemfallit åt nöden, till fosterlandets hjerta. Att understödja dem, att för dem möjliggöra fortsättandet af deras näringsverksamhet, blir nu en hufvuduppgift för tyskarne i det säkra hemmet. Trots alla dessa kraf kan Tyskland lugnt citera orden: ,I ett krig skall den segra, som kan uppställa den sista soldaten och har den sista riksdalern i fickan. Nordtyskland har gjort ett lån på 120 millioner thaler. 20 millioner lemnades i skattkammarobligationer; 120 millioner upplades till frivilligt lån. Endast tvenne på hvarandra följande anmälningsdagar voro utsatta, och under dessa dagar tecknades, utan medverkan af börs-och bankirspekulationer, 70 millioner, hvilka tillochmed till största delen inbetalades kontant. Betänker man, att kriget träffat oss utan alla finansiella förberedelser, att anmälningsterminerna inföllo på en tid, då våra telegrafförbindelser helt och hållet voro tagna i anspråk af staten, posterna ej gingo regelbundet och finansiella arrangementer alltså ej kunde med säkerhet träffas, så måste man kalla resultatet af det frivilliga lånet lysande. Detta visar sig äfven deri, att silfver hos oss kurserar i stora mängder. I Frankrike se vi motsatsen: tvångskursen på banknoterna.