Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 augusti 1870, sida 2

ting annat att göra, än att uppsamla offren på valplatserna och läka deras sär med kärleksfulla händer. Här upphör, lyckligt vis, skillnaden mellan vän och fiende; hi finnes blott menniskan, den sargade, blödande, försmäktande brodren. Här spörjes ej, hvad unitorm han bär, eller hvad språk han talar — inför menniskokärleken och barmhertigheten upphör hvarje sådan tillfällig olikhet. Må han bedja om hjelp, den olycklige, på tyska eller fransyska, eller må de som bedja för honom använda det ena eller andra språket — det är likgiltigt, blott vi förstå bonom. Och dertill fordras blott ett — ett medkänsligt hjertelag. Der detta icke finnes, der blifver hvarje bön om hjelp ett främmande och oförstådt onrålr