Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 augusti 1870, sida 3

Article Image
och skulle försvinna genom stigande lärarebildning. g:dje momentet företogs nu till behandling, hvarvid dock i följd af de svar, som lemnats på frågorna i de båda första momenten, frågan stäldes så: Öfveransträngas ynglingarne i de öfre klasserna af våra läroverk och, om så förhåller sig, på hvilka orsaker beror då denna öfveransträngning? På uppmaning af statsrådet Wennerberg lemnades af öfverstelöjtnanten m. m. G. Nyblscus, som under företagna inspektionsresor vid läroverken inhemtat kännedom om ungdomens fysiska befinnande och förmåga att deltaga i de gymnastiska öfningarne, åtskilliga upplysningar, af hvilka framgick, att helsotillståndet på det hela taget icke syntes otillfredsställande. Procenten af dem, som för sjuklighet befriats från gymnastik, vore ej synnerligen hög, och den svenska skolungdomens helsotillstånd kunde anses ungefär lika godt som skolungdomens i andra länder, särskildt Schweiz, hvarom talaren nyss varit i tillfälle förskaffa sig närmare kännedom. Dock förmärktes någon olikhet i de olika klasserna. Till den 5:te vore allt godt, men från denna började förhållandet i någon mån förändras. Minst tillfredsställande vore det i öfre 6:te och nedre 7:de: men åter bättre i öfre 7:de. Det intellektuela arbetet vore i de båda öfre klasserna väl strängt, någon gång 12 å 13 timmar dagligen för ynglingar med medelmåttiga anlag. Men den fysiska svagheten bland dessa berodde äfven på andra omständigheter, först och främst på de förhållanden, i hvilka barnen lefde i hemmen. Under pubertetsutvecklingen vore det särskildt af yttersta vigt, att ynglingen ej tvunges till allt för mycket stillasittande arbete. Under den öfverläggning, som härefter uppstod, uttrycktes temligen allmänt den mening, att öfveransträngning förefunnes i 6:te klassen, synnerligast i dess öfre afdelning, der tvenne ämnen afslutades, nemligen tyska språket och naturalhistorien af hvilka den sednare ansågs kräfva väl mycket arbete. Somliga talare ansågo, att ett lika förhållande egde rum i 7:de klassen, hufvudsakligen i följd ar den nära förestående afgångsexamen, under det att andra angåfvo såsom sin erfarenhet, att ansträngningen i denna klass var mindre, hvilket till större delen bade sin orsak i föreskriften om det s. k. månadslofvet, som en och annan önskade få utsträckt till 6:te klassen. Flera talare trodde, att undervisningens förläggande på förmiddagarne äfven bidroge att framkalla öfveransträngning. Skadligt inverkade mången gång, enligt någras mening, bemödandet att komma alltför fort framåt i läroverket, ett bemödande, hvilket målsmän ofta framkallade eller uppmuntrade. Dessutom anfördes mängden af ämnen, som samtidigt föredroges, såsom föranledande öfveransträngning. Förörrigt frambölls, att oberoende af skolarbetet funnes flera omständigheter, som bidrogo att försvaga ynglingarnes helsa och således göra dem lätt utsatta för öfveransträngning Sådane vore otjenliga bostäder, otillräcklig och olämplig föda, något hvaraf isynnerhet fattiga ynglingar lede, nödvändigheten för de medellösa att nppehälla sig genom enskild bandledning af yngre kamrater, veklig uppfostran, sjel befläckelse m. m. — Vicckhonsuls-förordnunde. Statsministern för utrikes ärendena har, den 16 innevarande månad, förordnat Nicola Ravenna att vara svensk och norsk vice konsul i Gallipoli under konsulatet i Neapel, i ledigheten efter aflidne v. konsuln Giovanni Ravenna. — Militäröfningar. I Onsdags förmiddag företogos, i närvaro at konungen, krigsministern samt högre och lägre krigsbefäl, försök för utrönande, huru häst och karl af kavalleriet kunna passera öfver smalare vattendrag. Omkring 12 å 15 deltogo i simningen, som började från Bellvue-stranden och fortgick i riktning mot ,Carlsborg. De flesta af manskapet summo bredvid eller efter hästarna. (D.-B.) — Stockholms folkskolor. Enligt det af öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor uppgjorda , förslag till stat för folkskoleväsendet för år 18704, skulle för instundande år för hufvudstadens folkskolor följande utgifter vara erforderliga : Till aflöning åt lärarepersonalen .. 127,894:50. , extra arvoden. 6,000: — renhällning i skollokalernaa .. 7.000: — skolmöbleer. 6,000: — , böcker, skrifock annan undervisningsmateree.. 6.000: — , elduings-och lysningsamnen .. 9.000: — premier åt skolbarn . Ä 2,000: — atgift till folkskollärarnes pensionsinrättning . 2.000: — pensioner åt f d. lärarinnorna Sofie M. Grundberg, Andriette Ena. Billman och Sofie Finr 1,325: — catechet-skolorna . Ä. 0: U , skolinspektors aflöning... 4,500: , arvode för sekreterare-och kamreraregöromlenn. 1,200: — vaktmästarens aflöning... 750: — diverse utgifteer. 3.000: —

19 augusti 1870, sida 3

Thumbnail