Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 augusti 1870, sida 2

utfärdat en sådan, och denna i en högstämd ton, som röjer det noblare sinnelaget. Naturligtvis vädjas här till den patriotism, som nu bör lemna åsido allt annat än fäderneslandets värnande mot den yttre fienden. Det blir emellertid alltmera allvarsamt fråga om Paris försvar, så otroligt, ja orimligt detta blott för ett par veckor sedan kunnat synas. I allmänhet har man aldrig ansett fästningsverken kring Paris vara afsedda för den yttre fienden, utan mot de inro oroligheterna, då de ock lära vara så byggda att kanonmynningarne kunna vändas både utåt och inåt mot stadens gator. Ty huru vore det väl möjligt, har man frågat sig, att en fiendtlig armå skulle kunna genomtåga Frankrike och angripa dess hufvudstad, om ock detta kunnat ske en gång, när Frankrike, dignande af öfveransträngning, måste underkasta sig hela det förenade Europa. Sådana utomordentliga händelser borde dock icke kunna återkomma. Och likväl befinner man sig pu framför en sådan eventualitet. När, efter slaget vid Wörth, den stora hufvudstadens befolkning ropade på vapen och man gaf henne belägringstillståndet till svar, trodde väl ännu näppeligen de som sattade detta beslut, att det kunde blifva fråga om en belägring, men det var en god förevännipg att få armera de förskansningar, hvarifrån man bestryker Paris hufvudgator. Nu åter synes man verkligen vänta en siendtlig armå utanför Paris murar. Och denna sak är numera ej så otrolig. Frankrikes hufvudarmå är tillbakakastad till Metz, sedan dess återtåg till Verdun blifvit afskuret. Under tiden kan en annan tysk armt — och vi ha ej hört af kronprinsens armå på några dagar — begifva sig inåt landet, der vägen ligger öppen till Chalons. Kan man der öfverfalla de visserligen talrika, men ännu oordnade unga trupperna och slå dem, så ligger verkligen derefter vägen öppen till Paris. Så otroligt det varit och så otroligt det ännu låter, är dock ställningen sådan, att farhågorna i Paris för fiendens ankomst icke kunna tillbakavisas såsom alldeles ogrundade. Skall Paris, med sina af flera hundra kanoner armerade fästningsverk, kunna motstå en fiendtlig arme af den styrka att man ej kan möta honom utanför murarne? Ja, alltför troligt, om det berodde på fästningsverken och soldaterna. Men Paris innehåller nära ett par millioner invånare, och hvaraf skola de lefva? Huru skall man kunna proviantera en sådan fästning? En hämmad tillförsel under blott ett par veckor bringar hungersnöd åstad, och mot denna hjelpa icke vallar eller kanoner. Kriget känner i öfrigt äfven andra utvägar att betvinga en befästad stad, det är: bombardementet. Lätom oss dock hoppas, att man ej skall komma derhän! I sanning, general Trochu har fätt ett svårt uppdrag i alla händelser, men skulle det verkligen ifrågakomma att vända Paris kanoner utåt mot en stark fiendtlig armå, så blir hans befattning en bland de hittraste, som ännu kommit en dödlig till el. Det är emellertid en fägnad att förnimma, att detta vigtiga och svåra uppdrag blifvit anförtrodt åt en man, hvars narin kan nämnas med aktning både inom och utom Frankrike. Det är ett ytterligare bevis på att, när det verkligen gäller, när en stor fara står för dörren, då äro heder och ära egenskaper, hvilka icke ens en despotisk regering kan undvara. Belägringstillstånd, moratorium, tvångskurs för sedlar, som icke utvexlas mot verkligt mynt, förbud mot utförsel af ädla metaller, äfven då de äro privategendom, tillgripande af enskilda kassor för krigsutgifter, förberedande ätgärder att drifva hundratusental af tyskar ur landet — se der de åtgärder Frankrikes regering ansåg sig behöfva vidtaga för landets säkerhet, efter förlusten af blott tvenne större drabbningar och medan dess hufvudhär ännu var obesegrad och orörd. Att finna dessa åtgärder oerhörda och egande karakteren af terrorisin, det anser vårt svenska Aftonblad vara bevis på, sinnesförvirring, ja ,galenskap. Aftonbladet barintetord mot slika våldshandlingar, utan synes finna dem vara fullt i sin ordning. Tidningen lemnar dock de öfriga åtgärderna åsido, men yttrar i fråga om de tyska familjernas utdrifvande följande: Sedan Paris blifvit förklaradt i belägringstillstånd, har man anmanat de tusentals tyskar, hvilla escam hanatvarkara aAllar ah får andra