Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 augusti 1870, sida 1

2— 2— tande kampen mot det asiatiska, efter eröfringar törstande zarriket, som trängt sig in i den europeiska folksamiljen, nödtorftigt maskeradt och under lånadt namn, samt söker göra sig till dess öfverhufvudFörf:s djupt rotfästade öfvertygelse om den utomordentliga storheten af den halfbarbariska despotstatens makt och om dess universalmonarkiska tendenser gör, att han anser sig böra uppmana Europa att resa sig såsom en man till strid pro aris et focis mot detta Moskovien, med hvilket ingen fred utan blott ett vapenstillestånd på behaglig tid är möjligt. Utgående från denna synpunkt måste han naturligsvis anse ett krig mellan Frankrike och Tyskland — sådant som det nu pågående — såsom ytterst förderfligt icke blott för dessa makter sjelfva, utan äfven för hela det öfriga Europa, alldenstund det försvagar den motståndskraft, som eljest kunnat möta moskoriternas förestående eröfringståg mot ,, Vestern, liksom det förminskar utsigterna till Polens och dess rutheniska brödraländers befrielse från zarväldets tryckande ok. IIvad förf. yttrar i detta hänseende ir så träffande och så behjertansvärdt, att man måste djupt beklaga att ingen uppmärksamhet egnats deråt af Napoleon III och grefve Bismarck — desse så högt prisade statsmän, som ej insett, att Frankrikes och Tysklands sanna styrka bero på respekterandet af grannarnes nationelsa sjelfständighet och en nära sammanslutning mot den muktansvärde pretendenten till enväldet öfver Europa och Asien. En särskilt uppmärksamhet förtjena de bilagor, som åtfölja denna vigtiga bok. Författarens under denna rubrik införda tillägg styrka hans i det egentliga arbetet förekommande bevisning för moskoviternas finska ursprung och deras derigenom förklarade, mot de slaviska ryssarnes och polackarnes så kontrasterande folklynne, karakter och seder. Äfven förekomma bland dessa bilagor utdrag ur E. M. Arndts, baron von Haxthausens m. fl. författares skrifter, som stödja riktigheten af Martins uppfattning såväl i afseende på denna fråga som rörande vigten för Europa af Polens återupprättande — af återförvärfvandet utaf den bästa skyddsmur mot Moskoviens inkräktningsbegär, som någonsin existerat. Minder fra Österland. Af Aljred Flinch. Kjöbenhavn. Chr. Steen Söns Forlag. Thieles Bogtrykkeri. 1870. IIuru många än de turister äro, som i våra dagar skildrat det Heliga Landet och de länder, som af europåer passeras på ditoch hemvägen, torde hr Flinchs resebeskrifning kunna påräkna lifligt intresse hos dem, som göra bekantskap dermed. Vi finna i honom en uppmärksam och intelligent iakttagare af folkens egendomligheter och seder, och hvars skildring bär på åtskilliga ställen pregeln af den djupa känsla, den poetiskt-religiösa uppfattning af Palestinas genom Bibeln bekanta orter, som gifvit så fängslande intryck åt de bästa sådana, som förut blifvit bekantgjorda. Pörs:n afreser från den österrikiska kejsarstaden till Triest genom trakter, som ej höra till de oftast beskrifna, och huru snabbt färden än går, tack vare ånghästarne, som ej kräfva någon rast, är hans blick öppen för det märkliga hos de ställen, som passeras, och de folk, som bebo lem; och då det är honom omöjligt att om dem meddelass några närmare, af honom sjelf inhemtade detaljuppgifter, illustrerar han sina iakttagelser med en och ännan sägen eller skizz ur verkligheten. Från Triest beger sig förf:n till Korfu, der han ligger i elfva dagars karantän, samt lerifrån till Athen, om hvars ofta beskrifna reliker från den klassiska blomstringsiden äfven han bar åtskilligt att berätta, under det att han dels bedömer dessa lyrbara konstskapelser från kritisk synpunkt och dels förflyttar sig och läsaren ill den tidpunkt, då efter segern öfver de röfringslystna perserna, Athen befann ig på ärans och maktens höjd. Derefter skildrar han med lif och friskhet några itflygter i det inre af landet och samvaon med landtfolket i våra dagars Hellas. edan går färden förbi den grekiska ar2A —— lan Ä:; aAaO Aa,