13 en Skandal Och CU data Mt s1.Ä Ä Keratry. Jag vidblifer på det bestämdaste mit förslag, och jag tror mig böra uttala, att om vål armå under sina nya chefer — hviket jag är öf vertygad om — vet att segra, finnes det å andr: sidan många af våra, hvilka dött såsom bjeltar som i sina sista ögonblick tänkt, det folkrepresentationen skulle ba en smärtsam pligt att uppfylla General Lebreton. Jag måste uppmana lagstil tande församlingen att bestämdt förkasta förslaget och jag hoppas, att församlingen ej skall förny: de skandalösa exempel, som blifvit gifna af folk. representationer, hvilka upphält sig till domar öfver militära operationer och inför sina skrankot instämt högre oficerare för att låta det blod, son icke var utgjutet på valplatsen, flyta på schavot ten. Dessa officerares domare äro: deras chefer deras kamrater och deras soldater; dessa veta bättr. än någon annan, om någon svikit sin pligt. N Guyot-Montpayroux. Jag måste förnya mir fråga till krigsministern: Är marskalk Lebocuf denna stund stabschef eller icke? Om någon bär närvarande ännu vill. att marskalk Leboeuf skal stå i spetsen för armåen, så rese han sig. Det ål en skandal att denne man ännu icke afskedad Presidenten. Jag staller under omröstning, hu ruvida denna fråga kan tillåtas. Grefven af Palikao. En känsla... (atbrott). Presidenten. Jag får anmoda den högt ärad krigsministern att vänta tills efter omröstningen: slut. Man får icke taga ordet under omröstningen Frågan tillåtes. . s Grefren af Palikao. Enär jag var föga bekan med församlingens arbetsordning, reste jag mir endast för att säga, det en känsla af tveksamhet hvilken hr Guyot-Montpayroux såväl som de öf. riga ärade medlemmarne sannolikt skola kunna förstå ... (åtskilliga röster: nej, nej — jo, Jo Fortfarande oväsen)... Jag får lemna upplysningen, att marskalk Bazaine är general en che för Rhenarmåc (Lifligt bifall). Thiers. Krigsministern bar genom sitt svar endast tillfredsställt ett kraf, som församlingen obestridligen kunnat och bort framställa. Församlingen måste nödvändigt uppträda så, att landet ser, att den uppfyller sin pligt med uppmärksamhet och icke uppgifver något af sin makt och sitt inflyrande, och landet önskar, att församlingen skall hatva mycken makt. Hvad hr Keratrys förslag angår, måste jag af två skäl afråda detsamma. För det första är det icke i ett oroligt ögonblick som det närvarande, som vi kunna vara rättvisa; för det andra befinner sig marskalk Leboeuf — hvilkens personlighet jag högaktar, men hvilkens förblindelse jag beklagar — på valplatsen, och vi kunna dersöre för ögonblicket endast tiga i afseende på honom. Men af denna hållning från vår sida får man ingalunda sluta, att vi skola vara skonsamma mot den stora förblindelse, som kastat oss in i kriget. En ofantlig förvåning har gripit hela verlden, som är ötverraskad af våra nederlag. Då vi stredo mot den europeiska koalitionen, kunde vi låta slå oss; stridens storhet räddade landets ära. Men nu ha vi endast en enda makt emot oss, och verlden förvånag öfver vår olycka. Hvad är förklaringen på dessa nederlag? Förklaringen är, att Frankrike ej varit förberedt. För få veckor sedan hade jag ordet här i församlingen; jag var då i besittning af det bestämdaste bevis på, att Frankrike icke var färdigt, men jag vågade icke uttala det; aldrig i mitt lif har jag gifvit något starkare bevis på mitt patriotiska sinnelag än just den dagen. Nej; Frankrike var icke förberedt, och det är af vigt, att man vet detta. Det är den enda förklaringen till vårt nederlag, och det var det väsendtligaste, hvarföre jag motsatte mig kriget. Nej! vi voro icke färdiga; och detta har jag sagt alla ministrarne. Derför beder jag Er, mina herrar, att till hr Keratrys förslag intaga en sådan bållning i denna stund, att den kan förklaras sålunda, att vi icke känna oss tillräckligt lugna för att vara rättvisa samt icke vilja kalla en tapper soldat tillbaka från armåen, men att vår hållning icke kan uppfattas, som om vi förmenade, att Frankrike hade varit förberedt. Hvilken annan förklaring på olyckorna skulle vi väl äfven kunna gifva än den, att Frankrike icke var beredt, samt att ledningen varit oduglig? (Afbrott). Ja, om I viljen ursäkta personerna, så anfallen I på samma gång landet. Det vare långt ifrän mig att vilja öfsverväldiga olyckliga med förebråelser, samt att sålunda föröka den bittra smärta, som måste uppfylla deras hjertan; men det kan icke gå an att vilja försvara enskilda personer på landets bekostnad. Haensjens. Det är ingen, som försvarar dem. Jourdain. Det är icke tid nu för anklagelser och bskyllningar, utan till handling. Thiers. Jag måste ännu en gång uppmana lagstiftande församlingen att icke komma folket att tro, det Frankrike var förberedt. Frankrike och hela veriden äro vittnen till våra soldaters heroism; men i sakernas ledning förekommer en absolut oduglighet. Lifliga bifallsyttringar från venstern. Presidenten förklarade derefter diskussionen afslutad. Keratrys förslag om nedsättandet af en undersökningskom mission förföll. ,Siecle meddelar: Hertigarne af Aumale och Chartres samt prinsen af Joinville ha till krigsoch marinministrarne den 9 dennes ställt följande skrifvelse: Min herr minister! Ni har just nu uppmanat samtliga fransmän att gripa till vapen för fäderneslandets försvar. Jag är fransman, soldat och duglig att föra vapen. Jag har divisionsgenerals rang. Jag anhåller derföre om anställning vid armten. Mottag Henri d Orleans. Amiral! Jag ställde i går från Spa till Eder följande telegram: ,I anseende till den fara, i hvilken faderneslandet sväfvar, ställer jag till kejsaren ansökan om — likgiltigt under hvilken titel! — att anställas vid armeen, och till mina gamla kamrater den anhållan, att de måtte vara mig behjelpliga för vinnandet at detta mål. I dag förnyar jag min anhållan skriftligen och på det enträgnaste. Mottag c. Francois dOrleans. Min herr minister! Såsom fransman och som f. d. officer under det italienska och det amerikanska kriget har jag äran att hos Eder anhålla om en plats i armten. Det är min varmaste önskan att strida för fäderneslandets försvar, vore det ock, endast som frivillig man i ledet. Mottag c. Robert dOrleans. ENGLAND. Lord Derby har nyligen vid ett landtbrnkemåta I namna JanagaskhöasAa 1811 24