Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 augusti 1870, sida 2

-Pastor, Kyrkoherde D mf Röster från Frankrike. Vi hafva förut omnämnt ett bref, 801 pastorn vid den reformerta församlingen Paris Martin Paschoud, tillskrifvit de båd krigförande furstarne, kejsaren i Franl rike och konungen i Preussen. Detta bre hvaraf vi erhållit en afskrift, lyder sålund: Sires, I ären kristne; I tillbedjen samme Gud; Iläre samma evangelium; I erkänner samme Kristus. Tillåten att vi våga, med all den djupa vördna vi äro skyldiga Edra höga personligheter, men ti lika med den starka känslan af en helig pligt, u denna yttersta stund, låta ljuda i Edra hjerta Guds vilja, Evangelii föreskrifter och Jesu Kris föredöme. Sires, Gud vill icke att menniskorna skola döda hva: andra inbördes såsom vilda djur; han vill att d skola älska hvarandra och understödja hvarandr såsom Hans barn. När I nu drifven dem att död hvarandra på slagfälten — frukten I då icke a: förakta och bringa dem att förakta Guds vilja? Evangelium bjuder oss att försona oss med vå broder, vare sig han förorättat oss eller vi honon Då I viljen aftvätta förorätterna med blod, fruk ten I då ej att trampa evangelium under fötterna Jesus Kristus gick från rum till rum, görand godt, förlåtande oförrätterna, bedjande för sin ovänner. Då I nu gån fram med eld och svärd, dödand tusen sinom tusen, frukten I ej att icke med rätt; kunna kalla Eder Kristi lärjungar? Sires, Politiken har blifvit vanmäktig i Edra rådslag måtte Religionen förmå mera! Vi skola alla fram träda inför Honom, som regerar i himmelen. M. vi derföre skynda att söka rättvisan heldre är äran, barmhertigheten heldre än hämnden och mensklighetens eviga välsignelse heldre än vår upp: höjelses flyktiga glans! o att, elter så många förfärliga rörelser af äng. slan och oro, försoningens och fredens ,,lofvad vare Gud måtte sig höra på ömse sidor om Rhen! O att der flöte inga andra tårar än glädjens och tacksamhetens! I några vänners namn, som grundat den internationella och permanenta Fredsligan, Martin Paschoud, Pastor. Paris den 18 Juli 1870. Samtidigt härmed har sekreteraren för fredsligan i Paris, mr Vrederlc Passy, tillskrifvit fredsoch frihetsligan i Gencve ett vältaligt bref, hvari han förenar sig med denna liga i de varmaste protester mot det nu utbrutna kriget. Det finnes skiljaktigheter mellan dessa båda föreningar, i det den sednare upptagit tillika vissa politiska och sociala syften, under det Pariser-fredsligan vill uteslutande verka för fredsidterna, upptagande bland sig fredsvänner af hvilka religiösa eller politiska åsigter som helst. Men lemnande denna olikhet åsido, utropar mr Passy: y i begagna det nu erbjudna tillfället (ett möte i Basel) för att bedja Eder, det Ni måtte anteckna i Edra förhandlingar, att den internationella fredsligan i Paris är enig med fredsoch frihetsligan i Gendve likasom med alla tredsföreningar i de båda verldsdelarne (Europa och Amerika) uti att protestera, i förnuftets, i den allmänna välfärdens, i hederns, rättvisans och frihetens namn, mot detta gräsliga slagtande af menniskor, hvarafskola utgå, jemte så mycket jemmer och elände, hat och hämndlystnad och lidelser, som skola för långa tider vara olycksbringande för Europas och verldens civilisaon. I ett enskildt bref till H.-T:s utgifvare, klagar mr Passy öfver den stora förblindelse, som framkallat kriget. Men regeingarne, tillägger han, förstå icke alltid, såsom Ni väl vet, sina egna intressen. De äro ganska ofta sina egna värsta fienler. Den engelska tidningen , Herald ot Peace anför ytterligare röster från Frankike, som visa att den allmänna stämninsen der ej var för kriget. ,,V förklara, ttrar tidningen med anledning bäraf,, säom vi hafva förut uttalat, att krigsopiionen i Frankrike är något som regerinen har framkallat och blåst upp i låga, enom att skickligt anslå folkets passioer. De hafva emellertid talat förgäfves alla essa ädla stämmor. Despotismen och biotteriet i äktenskapligt förbund hafva törtat den stora nationen i en afgrund at lyckor. Men det är icke — vi upprepa et — franska folkets fel, i annan mån n aft det så länge fördragit en styrelse, om nu förmått, med den hänsynslösaste elfviskhet, bringa förderfvet öfver det köna landet. Må andra folk deraf hemta lärdomar h varning! Det är bättre att i god tid sja en makt, som kan komma något likt åstad. Den aktade och oberoende belgiske tidngen ,FIndtpendance Belge yttrar efr de sednaste krigshändelserna följande: Hvad vi nu äro långt ifrån den dagen, då, uti mska kamrarne, majoriteterna, lydande Napoleon I, qväfde en upplyst patriotisms råd och varninr och smädade dem, som vågade motsäga dem, att lättare kasta deras land i alla äfventyren ett orättfärdigt krig, men som var ämnadt att r höja kejsardömets och dess kreaturs prestige! — F— — DD— — F— — ——H — — —