Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 augusti 1870, sida 2

kommando gifna lugna och välriktade eld gaf dem seger öfver fransmännens elan. De begge schlesiske regementena n:o 7 och 58 utmärkte sig isynnerhet. Vid ljudet af sina trummor, som slogo den preusska armemarschen, stormade de fram; många föllo, men lederna förblefvo fast slutna. Midt i den häftigaste säktningen kom preussiske kronprinsen sprängande in i slaglinien. — Lauterburg blef först efter en häftig strid besatt af badenserna. Tyskarne och mitraljösen. Medan den officiella af kejsaren sjelf utfärdade rapporten om den första affären vid Saarbräcken försäkrar, att mitraljös-skotten gjorde en förlärlig verkan på en kolonn preussare, berätta deremot ögonvittnen från andra sidan följande: När den första mitraljösen riktades på 10:de kompaniet af Hohenzollernska fysiljerreg. n:o 40, som just skulle upptaga den ur fäktningen återvändande 2:dra bataljonen, lät kapten v. Blunberg sitt kompani göra halt i fri uppställning, svänga pickelhufvorna och ropa ett trefaldigt hurra för konungen, för att visa fienden, hur föga de tyska soldaterna aktade mitraljösen. Fransmännen aflossade sin mitraljös och — icke ett enda skott träffade. Bataljen vid Wörth. Annu föreligga endast helt korta notiser om denna. Men till de redan kända detaljer, som telegraten meddelat oss om densamma, bör fogas den, att det förföljande tyska kavalleriet på vägen upphann tusentals franska soldater, som bortkastat sina gevär. Man gjorde så mycket fångar som tiden tillät. Ett begrepp om den styrka Mac Mahon vid Wörth förde i elden får man af de franska tidningarnes berättelser om hvad som föregick den stora bataljen. En brefskrifvare till ,,Liberte meddelar, att Mac Mahon varit nära deran att kunna understödja Douay vid Weissemburg. Afståndet, som skiljde honom från den för Douays division så olyckliga stridsplatsen, hade kunnat tillryggaläggas på två timmar. Mac Mahon hade då samlade under sitt befäl sin egen kår, 60,000 å 70,000 man, och dessutom en betydande del af 3:dje kåren, så att den styrka, hvarmed han uppträdde vid Wörth, när spillrorna af Douays division medräknas, kan anslås till öfver 100,000 man. Frankrikes rustningar. Om dessa har Berlingske Tidende för i går emottagit följande privattelegram från Paris: ,Den 8 Augusti. Vikarierande krigsministern general Dejean förklarar i en rapport till kejsarinnan: Paris fästen och inre försvarslinier skola inom få dagar vara i stånd att uthärda en regelbunden belägring. En styrka af 40,000 nationalgardister skall i förbindelse med den nuvarande garnisonen blifva mer än tillräcklig för hufvudstadens försvar. Armåens förluster skola ersättas medelst marintrupperna, de i Frankrike och Algier ännu disponibla regementena, genom kompletteringen af hvarje regemente med en sjerde bataljon samt slutligen genom en del gendarmeri. Dessa kontingenter utgöra tillsammans 150,000 man. Mellan den 8 och 12 Augusti inkallas åldersklassen af år 1869, som skall ställa 60, 000 rekryter, hvilka inom en månad blifva fullt utbildade soldater. (Att bli fullt utbildad soldat går således mycket fort nu; under fredstid hette det, att det icke kunde ske hastigare än på 3 till 7 år!) Det mobila nationalgardet och de frivilliga skyttekårerna utgöra 400,000 man. När till alla dessa härens beståndsdelar fogas det öfriga nationalgardet, stiger styrkan till 2 millioner fosterlandsförsvarare. Vi hafva gevär till dessa 2 millioner och dessutom 1 million gevär i reserv. — Ått detta telegram tillsändts Berlingske Tidende har sin naturliga förklaring deruti, att franska regeringen, som vill förleda Danmark att bryta sin neutralitet, söker öfvertyga regeringen i Köpenhamn, att de lidna nederlagen betyda föga i förhållande till Frankrikes stora tillgångar. — AA.— Cöteborg den 12 Augusti. Under det plodet — det ufoinfna man.