Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 augusti 1870, sida 1

ned nämnde Bank om förskotter å alla cral och detta på de mest fördelaktiga re, 9 Place Louis Philippe, äro kontorets pdrag att ombesörja varornas vidare be100731 AAA g——— —— träflningen vid Weissenburg den 4 denies tillfångatagna fransmännen, 850 man och 18 officerare. Händelserna i detta krig följa så snabbt på hvarandra, att en stackars korresponlent, om ban ej har telegrafen till sin disvosition, nästan hvarje timma öfverflyglas af nyare fakta. Knappt hade jag anförtrott mitt sednaste bref åt posten och i denna osäkra tid joskat detsamma en lycklig resa, innan ikt en löpeld underrättelsen om den lyckliga träffoingen vid Weissenburg spred sig genom staden, och tvenne dagar sednare meddelar telegrafen samma armes andra seger, vid Wörth. Samtidigt härmed ingår den underrättelse, att tyska armöeen äfven gått framåt vid Saarbriicken och trängt fransmännen tillbaka öfver gränsen. Inom kort tid torde man kunna emotse en afgörande slagtning. Den kommer kanske att få namnet ,slaget vid Bitsch. Tyska armåens operationsplan ligger nu i så klar dag, att man ej behöfver hysa några betänkligheter för att tala derom. De franska stridskrafterna äro uppställda med Strassburg till utgångspunkt längsetter Rhen till Pfalz, vidare längsefter gränsen vid Ptalz och den preussiska Rhenprovinsen. Centern synes befinna sig i den starkt förskansade platsen Bitsch. Under skydd af jättefästningen Metz drager sig franska armåen således från Strassburg i nordvestlig riktning till gränsen af Luxemburg. Hade fransmännen kommit till att kunna skrida till offensiven — den 1 dennes synes deras operationsplan ännu icke ens ha varit fastställd — så skulle de sannolikt ha riktat sin stöt genom det bajerska Pfalz till fästningen Mainz. Härtill har man från tysk — Hl ot — U O: c ee: nm 2:0 — — MM W—L——— — — — ARA — — PA — EA sida ej lemnat dem tid. Moltke, chefen för generalstaben, opererar på följande sätt: den franska linien genombrytes trån den sida, på hvilken fransmännen mindst vänta det första angreppet, nemligen från den badiska sidan. Den första stöten tillfaller den sydtyska (3:dje) armöen under kronprinsen; lyckas det denna att genombryta den franska linien, så går den, fattande fransmännen i högra flanken, framåt i nordvestlig riktning; under tiden sätter sig den i Rhenprovinsen stående 1:sta armen (general Steinmetz) i rörelse uti sydlig och sydostlig riktning, angriper derigenom fransmännens venstra flank och intränger sålunda å sin sida på den franska centern. Detta är rätta ögonblicket för 2:dra armeen (prins Fredrik Carl) — hvilken från Pfalz, midt emellan 1:a och 3:dje armåen, går lös direkte på franska centern, så att här den tyska bärens krafter förena sig — att, sedan de franska flankerna blifvit försvagade, föra hufI vudslaget mot fiendens hela armd6. Under denna tid kommer sannolikt söder om hufvud-krigsskådeplatsen en bioperation att ega rum, som kommer att ha sin egendomliga verkan. Precist för tre veckor sedan beslutades I mobiliseringen af den tyska armåen. Den 128 Juli tager kronprinsen atsked härstädes, gör ett besök vid de tre sydtyska bofven, som gestaltar sig till ett triumftåg, organiserar sin af 4 kontingenter bestående här, och redan den 4 Augusti öfverraskar han fransmännen på deras eget område. Gömda bakom den välbefästade staden Weissenburgs skansar, öppna dessa sistnämnda en mördande eld på tyskarne; på det bakomliggande branta Gaisberget ha de anlagt befästningar, och ett välöfvadt artilleri slungar derifrån död och förderf i kronprinsens arms leder. Men fransmännen få se, att det, som de äro vanda att betrakta såsom sitt uteslutande monopol, stormandet, ,,chocen, öfvergått till tyska hären. Med väldig kraft, med sjernvilja, med oemotståndlig stöt storma de tyska bataljonerna fiendens fasta positioner och fästa segern vid siva fanor, en lysande, men blodig seger. Den är betald med bittra förluster, men fienden är j kastad öfverända, den första framgången ir vår. Icke ringa är den materiella vinsten, men tio gånger större den moraliska: den tyske soldaten har ånyo en gång mätt sig med fransmännen och sett, att dessa äfven vid sina vilda afrikanska stridskamraters sida ej äro den germaniska kraften vuxna. . i Och ännu medan vi i hufvudstaden tacksamt glädja oss åt denna första framgång och med längtan afvakta mera desaljerade meddelanden, förer kronprinsen de sina till en ny, ännu mycket väldigare seger. Han marscherar en hel dag, utan att möta allvarsamt motstånd, längre in på det franska området, efter den flyende sårade fiender, som qvarlemnats af sina I kamrater och förlita sig på den tyska humaniteten. Slutligen fattar fienden åter stånd. Förstärkt af trupper ur centern serbjuder den franska armbens förste general, den berömde Mac-Mahon, kronprinsSen drabbning. och återigen blir han blodigt slagen. 48 timmar efter den första tråfiningen kan kronprinsen telegrefera till fienden; öfverallt på vägen stöter han på