Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 augusti 1870, sida 1

rån ILIadersleben Ul TICnHSDUTE Och IHSALL arrest som , dansk agitator. Ilan är åledes i tillfälle att praktiskt öfvertyga ig om det olämpliga i ,trop de vele. Ad. B. ÖULMIUHMS. TYSKLAND. På det stora tyska nationallånet, 100 nill. th., var den 7 dennes tecknadt c:a 0 millioner, hvaraf i Berlin c:a 5 mill., i lamburg 6 mill, i Stettin c:a 2 mill, i 3reslau 272 mill, i Bremen 5. mill. i eiprig 2 mill, i Altona 409,000 och i lensburg 50,000 th. ÖSTERRIKE. Angående Österrikes och Italiens hålling innehålla de österrikiska provinstidingar, som bruka mottaga meddelanden rån den officiösa pressbyrån i Wien, fölande: Som bekant är, underhandlar grefve Witzthum Florens om en närmare sammanslutning mellan terrike och Italien, så väl med afseende på uppätthållandet af begge staternas neutralitet, så läne det är möjligt att upprätthålla densamma, som m ett gemensamt uppträdande, då det icke länre skulle vara möjligt att upprätthålla neutraliteen. Som vi från pålitlig källa erfara, är det relan icke längre tvifvelaktigt, att den omhandlade fverenskommelsen kommer till stånd, och måhänla föreligger den redan i detta ögonblick till ratiikation. Härtill kan läggas följande ytterligare ipplysningar, hvilka meddelas af en i pesth utkommande tidning, i hvilken skrifves: Enligt trovärdiga meddelanden från Petersburg har den österrikiske ambassadören i Petersburg ifgifvit den förklaringen, att Österrike endast skulle uppgifva sin neutralitet, om Italien deltog i kriget, i det Österrike eljest hade att frukta, det Italiens deltagande kunde blifva köpt på Österrikes bekostnad. Österrike måste då på sin sida ifven träffa en öfverenskommelse med Frankrike. I god öfverensstämmelse med dessa yttranden om Österrikes eventuella aktiva upptriidande stå berättelserna om de militära åtgärder, som Österrike är i begrepp alt taga. Den vigtigaste af dessa är befästandet af Euns-linien, som i flera år varit föreslaget, och hvarom nu plötsligen tagits beslut. . De tekniska förarbetena härtill äro redan påbörjade och väntades blifva fullbordade under loppet af 10 dagar, hvarefter befästningsarbetena så snart som möjligt skulle uppföras med tillhjelp af 30,000 arbetare under ingeniörtruppers ledning. Staden Enns skulle bilda centralpunkten i denna befästning. Verken, som uppkastas af jord och blifva 54 till antalet, antagas kunna vara färdiga inom åtta veckor. Äfven i östra delen af den österrikiska monarkien är det tal om motsvarande arbeten; så lära befästningar skola företagas vid Eperies i Ungern för att skydda öfvergången af Karpatherna. Från pesth meddelas, att de der liggande ingeniörstrupperna sått marschorder till Eperies, samt att handelskammaren af den kejserlig-kungliga befästningsdirektionen blifvit anmodad att offentligt tillkännagifva, att jordarbeten, bergspränguing, leverans af timmer m. m. skulle utbjudas på entreprenad i Enns, Olmitz, Krakau och Eperies. Honvedrekryterna äro inkallade till den 10 eller 12 dennes, och vid linietrupperna får ingen längre permitteras. Slutligen synes Österrike äfven skola träffa förberedelser vid böhmiska gränsen. Det heter nemligen i en uti Prag utkommande tidning, att österrikiska generalstabsofficerare ankommit till den pöhmisk-bayerska gränsen, der de rekognoscera terrängen och skaffa sig upplysning om, huru stor truppstyrka, som kan inqvarteras i de dervarande byarne. FRANKRIKE. Den proklamation af ministerrådet, som den 8 dennes var uppslagen på gathörnen i Paris, lydde sålunda: Nu, fransmän, ha vi sagt nu tilikommer det eder att gö lösen ljnde nu från alla frans ändan af landet till den andra! Folket r sig i hängifvenhet för att bålla ut i de stora striderna! Några af våra regemente: men hela vår armå är ännu 0ö a anda af oförskräckthet intager ännu arm Låtom oss nu mot motståudarens af lyckan följda djerfhet, ställa den seghet, som beherrskar ödet! Låtom eröfraren storma öfver en vall af menskliga kroppar, som det skedde år 1792, och som det skedde vid Sebastopol! Så vare äfven nu våra ne en segrens skola! Det skulle vara en för att ett enda ögonblick förtvifla om fåderne välfärd, och en ännu större — att icke bidr. dertill. Stån alltså fasta! Och I, som boin i centern, i norr och söder; I, på hvilka krigets börda ej hvilen, skynden meå enighet och entusiasm edra bröder i öster till hjelp! Må Frankrike, som varit enigt i lyckan, visa sig ännu mera enigt i pröfningens tid! Gud välsigne våra vapen! I Lördags voro i Paris i omlopp latt fransmännen ,tagit revanche på tysskarne, och det talades om ingenting minIdre, än att fransmännen tagit Iaudau 125,000 fångar och 75 kanoner. Till följ saf dessa rykten hade ofantliga folkmassor amlats kring börsen, hvilken de rent a höllo på att storma, så att militär måst reqvireras för att göra slut på oordnin garne derstädes. Under den uppständelse som dessa falska rykten framkallat, had en af solkhoparne på en af boulevarderns mött den bekanta sångerskan madame Sass som tvingades att gå ur sin vagn för at på boulevarden för folket sjunga marsel Jäsen. Senatorn grefve Stgur dAguessean har , med anledning af Kyrkostatens utrymning i ,Univers offentliggjort en skrifvelse til 3 I utrikesministern. Det är en protest i d — cr