Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 augusti 1870, sida 2

Article Image
Kåaner, utan altven at ac mesta demokrater!. mr N 2 , a Från krigsteatern. Dagens post. Det bekräftar sig, att icke mindre än 4 divisioner fransmän kämpade vid Saarbricken den 6 dennes mot generalerna Göben och Alvensleben. Det var således icke blott Frossards armökår, utan äfven en stor del af Bazaines, som här blef slagen. Den kejserliga depesch, som Journal Ofsiciel meddelat, säger ock, att delar af Bazaines armekår understödde Frossard. Segern afgjordes genom en flankrörelse, hvarigenom Frossards venster ötverflyglades. Franska artilleriet betäckte återtåget, hvarunder dock ett betydligt antal fångar föll i tyskarnes händer. I slaget vid Wörth stod mot preussiske kronprinsen marskalk Mac Mahons hela armekår, bestående af 4 divisioner infanteri, hvarje division räknande 13,000 man, och en division kavalleri, bestående af 4 regementen. Under stridens fortgång anlände till valplatsen divisioner af Canroberts och de Faillys armåkårer. Ensamt Mac Mahons armåökår anslås till 60,000 man, hvarifrån dock bör afräknas Douays division, som redan den 4 dennes bief upprifven vid Weissenburg. Att tyskarne här hade 80,000 å 90,000 fransmän emot sig torde således icke vara för högt räknadt, och häraf låter förklara sig den utomordentliga verkan detta slag utöfvat på situationen å krigsteatern. Wörth, i hvars nejd slaget stod, är en by med 1,150 invånare, liggande vid Bibersbach på vägen, som förenar jernvägsstationen Sultz å Strasburg Haguenau Weissenburg-banan med jernvägsstationen Reichshofen vid Haguenau-Bitsch-Sarreguemine-banan. Valplatsen utsträckte sig till Reichshosen, der en af slagets blodigaste episoder skall hafva inträffat. — Ännu har den utländska posten icke medfört de detaljerade officiella rapporterna om striderna d. 4—6 dennes vare sig från tysk eller fransk sida. Slaget vid Weissenburg den 4 föregiek af temligen lifliga rekognosceringsfäktningar i dess omgifningar den 1—3 Augusti, i hvilka å ena sidan badensiska lifdragoner, bajerska chevaux-legerer och preussiska husarer samt å andra franska hästjägare tumlade om med hvarandra. Vid Selz och Stärzelbrunn förekommo handgemäng, i hvilka de enskilda ryttarne å ömse sidor ådagalade stor tapperhet. ÅÄsven i nejden af Saarlouis sammanstötte omkring d. 1 Augusti starka rekognosceringspatruller med hvarandra. Här var det Steinmetz och Bazaine, som undersökte hvarandras resp. ställningar. En tysk infanteripatrull, som besatte franska byn Waldwiss, emottogs af invånarne, som samlat sig i kyrkan, med gevärseld, hvadan kyrkan måste stormas. En rask bonde sköt från sitt tak på tyskarne, men träffades efter sjette skottet af en fysiljers kula och rullade död till marken. Hade nationalgardes-inrättningen icke afskafsats af Napoleon III, skulle det blifvit tyskarne svårt att rekognoscera på franskt område utan med mycket starka trupp-afdelningar. Då fransmännen den 2 dennes besatte Saarbrcken efter den obetydliga strid, om hvilken vi i går meddelade general Frossards rapport, utmålades detta i Paris uti regeringspartiets tidningar som en stor seger. Emellertid skyndade Siecle att reducera saken till sina rätta proportioner medelst en af Eugene Tenot skrifven redogörelse för affären, hvilken ådagalade, att vid ,,Saarbricken stått en lysande förpostfäktning, men ingen drabbning, samt tillade, att .skryt må anstå sjuka vanmägtiga folk; starka nationer vilja höra sanningen. Korrespondenter till åtskilliga utländska tidningar meddela från Frankrike om de ofantliga truppmassor, som äro koncentrerade mellan Metz, Nancy och de tyska gränserna, samt angifver den totalstyrka, hvarmed kejsar Napoleon öppnat fälttåget, till 400,000 man. I motsats till detta skrifver den vanligen väl underrättade, i Berlin utkommande , Milit. Zzeit.: .Detta antal torde komma Er att smäle, enär Ni känner den franska armtborgani

10 augusti 1870, sida 2

Thumbnail