NILS BOSSON STURE. 7) Historisk Roman i tre delar af C. Georg Starbäck. Sedan han kommit ned i brunnen och skjutit upp den rostiga jerndörren, hade han innanför densamma funnit en lång, men låg och smal gång, och som han af erfarenhet visste, hvad sådana gångar kunde hafva att betyda, så gick han den besvärliga vägen fram och kom slutligen till en annan jerndörr, hvilken han likaledes fann öppen. Utan tvifvel hade, sedan denna hemliga gång sist begagnades, dörrarne stått olåsta, liksom ock vattnet, hvilket skulle fylla brunnen och göra hvarje upptäckt af detta tillträde till slottets underjordiska delar omöjlig, var uttorkadt. Brodde hade vid sidan af den yttre jerndörren funnit en mindre öppning i muren, der sannolikt vattnet flutit ut i brunnen, när icke någon dammlucka ledde det åt annat håll, ty han hade, när han kröp fram i gången känt en jernring, som hängde på en ten, och, när han drog på den och släppte efter, hade han hört aflägset liksom ljudet af en fallande dammlucka. Detta berättade Brodde i möjligaste största korthet för Thord, som icke nog tort kunde få veta, hvad som för honom var vigtigast. — När jag kommit igenom den andra dörren — fortsatte Brodde — befann jag mig i ett större rum och här stannade jag, emedan jag hörde en röst, som jag allt för väl kände ...det var nämligen en springa mellan stenarne i väggen midtemot, och genom henne såg jag ljus lysa och hörde rösten tala och en annan, som svarade... ) Se H,-Tj N:o 180.