Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 augusti 1870, sida 3

: 72 Nordiska Skolmötet. Vid andra frågans behandling i går intog hr prosten Hansen från Norge ordförandeplatsen. Denna fråga lyder: I hvilket omfång. bör religionskunskapen utgöra föremål f. undervisningen i folkskolan? IIuru bör denna undervisning lämpligast bedrifras? Kontraktsprosten theol. dokt. Lindskog: Orsaken, hvarföre frågan stälts i andra rummet, torde komma deraf, att vår tid, hvilket ej kan sörneka framför allt är praktisk. Den praktiska betydelse, la läroämnena, och särskildt naturläran, hafva i ra dagar, eger äfven kristendomen. Tal. vågar påstå att kristendomen är alltigenom praktisk; gläder sig öfver att de svenska skollärarne, under bebandlingen af första frågan, allmänt ställt kristendomen i första rummet. Man bör använda alla medel, som stå till buds, för att göra kristendomen fruktbar i litvets alla förhållanden. Ilvarföre själasörjaren med glädje kan offra sin verksamhet äfven åt folkskolans sak, är, att han är i tillfälle att ofta få erfara, hvad verkan kristendomsundervisningen i skolan haft på det förra skolbarnet vid mognare ålder. Ilan har ofta sett barn, som i skolan ej visat intresse för, hvad de fått lära, men som sedan, såsom mognade menniskor, varit upplysta kristna, hvilka erkänna, att det var i skolan, de sanningarjinplanterades (ehuru då ej fullt förstådda), som sedan varit deras ljus. och stöd i lifvets pröfningar. Tal. ville härmed visa, bvilken vigt och välsignelse, detta läroämne har i skolan. Derföre att kristendomsundervisningen förr upptagit mesta tiden i skolan, måste detta ämne hafva blifvit en slentrian och deraf gjorts misstänkt; men genom en sådan fördelning, att hvarje ämne får sin behöriga tid, bör detta öfverklagade förhållande försvinna. Hr Nöregaard: Religion är ett folkligt uttryck på ordet Tro. Det kan här ljuda illa för en svensk församling, om man vill utesluta religionsundervisning från skolan. Men detta är icke meningen, ty det är omöjligt att lefva ett dygdigt lif i alla sina förhållanden utan religion; ville derföre skilja på begreppen religion och kristendomsundervisning. Barnen böra icke undervisas genom katekes, utan historiskt. Det är omöjligt att undervisas i Guds styrelse i naturen, utan att se Guds godhet och kärlek till sin skapade verld. Ir Arctander (norrman): När jag såsom fader erhåller ett barn af Herran, är min första omsorg att föra det till Honom. Så bör det äfven vara i skolan. Derföre bör all undervisning i skolan genomträngas af kristendomens anda, så att denna anda genomtränger alla våra gerningar. Kristendomsundervisningen bör till omfång och innehåll vara bestämd i skolan, hvad beträffar såväl bibl. historia som dogmatisk lärobok. Således äro läroböcker behöfliga sör att bestämma omfånget. Menniskor finnas, som vilja vara mera kristliga, än Kristus sjelf och äro derföre undfallande mot barnens oarier. Kristus bestraffade. Vi lärare böra vara stränga, men stränga med mildhet; det är nödvändigt för att utrota barnens vanarter. Hr B. C. Rodhe: Kristendomsundervisningen bör bedrifvas så, att barnen först få en klar uppfattning af menniskans förhållande, hennes fall och hennes vpprättelse i Kristus, och sedan så att barnen klart och redigt måtte uppfatta kristendomens vigtigaste läror; vidare, då i våra dagar många skiljaktiga läror predikas, böra barnen erhålla kännedom om, hvari dessa läror afvika från vår lutberska lära, på det de ej, af ovetenhet härom, måtte hålla allt, hvad som läres, för lika; men vi böra akta oss härvid, att utkasta försmädelser och hat mot menniskor af olika kyrkobekännelser, utan lära barnen, att till sann kristendom hörer, att älska äfven olika tänkande. Barnen böra förötrigt ej lära att uppfatta allt eget såsom fullkomligt ofelbart, och att ej andra bekännare kunna i mån: ga och de väsendtliga styckena äfven hafva rätt Största vigten ligger uppå, att hufvudsaken äl klar: synden och upprättelsen i Kristus. Läro böcker, korta och bestämda, böra finnas, så at barnen få en klar uppfattning at hufvudlärorna Läraren bör genom muntlig undervisning ifylla de öfriga. Bibl. historien bör äfven vara kort, så at barnen få intresse för att i bibeln läsa berättel serna i deras helhet. Talaren kände glädje öfve att vi egde Luthers lilla katekes, emedan den så som lärobok är kort och innehåller hufvudlärorna Är Hansen (dansk): All undervisning bör gå u Ipa, att barnen vid densamma alltjemt erhålla god