Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 augusti 1870, sida 3

ur en i ståndet stående bleckläda tagit en del lösenningar, uppgifvande såsom skäl för sitt handingssätt, att han nödvändigt behöfde dem för att skaffa henne det lofvade understödet. Nelly G. hade låtit det bero dervid, hvarpå E. gått sin väg. På aftonen samma dag hade E. återkommit och då försäkrat att hon från frimurarefonden bestämt. skulle få hjelp, samt att hon derjemte af honom : skulle få 100 rdr, emedan han tyckt det vore synd om henne. Han skulle dessutom skicka upp en af besättningen med kläder och kaffe till henne. Nelly G. hade äfven denna gång trott att hon råt ut för en menniskovänlig menecat samt derre icke protesterat mot att han äfven vid detta tillfälle ur penningelådan tagit omkring 2 rdr, hvilka han sagt sig nödvändigt behöfva. Menniskovännen hade emellertid icke sedermera låtit. höra af sig hvadan hon misstänkt att hon varit utsatt för en djerf bedragare samt derpå anmält. förhållandet till polisen. Zvid med Ekberg anställt förhör uppgaf han, att han den 10 sistl. Juli hitkommit från Lbeck med slupen Anna Christina, samt att han medfört å sariyget ett honom tillhörigt parti kaffe, sidentyger m. m. hvilka varor han försält till åtskilliga personer härstädes. IIvilka dessa personer varit, ansåg han sig emellertid icke skyldig att uppgifva. At enkan Ericsson hade han visserligen lånat 2 rdr, men dessa skulle hon nog få tillbaka. Han hade ämnat att återbetala dem samma dag, men då han skulle gå till hennes bostad hade han glömt husnumret och, oaktadt allt letande, icke kunnat finna huset. Derjemte nekade han att på bedrägligt sätt ha tillnarrat sig de 6. riksdalrarne af hustru Andersson, han hade endast lånat dem. Hvad deremot bedrägeriet hos Nelly Grimberg angår, så nekade han helt och hållet dertill. Han hade hvarken besökt hennes försäljningsstånd eller tagit några penuingar från henne. Ekberg, som har måst medgifva det han år 1867 blifvit dömd af Stockholms rådhusrätt till 2 månader och 18 dagars tängelse för förfalskningsbrott, vidhöll äfven inför poliskammaren denna sin berättelse, oaktadt han blef upplyst om, att hans historia om slupen Anna Christina vore osanning, då ingen slup med detta namn i år varit här i hamnen. Den vidare ransakningen remitterades till rådhusrätten, och insattes Ekberg emellertid i cellfängelset. (Från Norge). Rymda förbrytare. Sistl. Fredags afton lyckades det en norrman och tvenne svenskar, hvilka af högsta domstolen hade blifvit dömda till 3 å 4 ärs straffarbete för häststöld, att afvika från Akers