Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 augusti 1870, sida 1

GÖTEBOÖRG. HANDELS-TIDNINGI af Holland? Trots de föredömen man re dan haft under detta århundrade af d båda franska kejsardömena såväl som a Preussen, kan man ej fatta, att ender: eller båda af de nu stridande maktern: anse sig kunna eröfra eller annektera nä stan hvad de behaga. Napoleon bemödar sig naturligtvis om att utplåna intrycket här i landet af de förhatliga traktai-dokunsentet: Ilans am: bassadörs förklaringar till earl Granville: Tisdags voro af den mest älskvärda, ödmjuka och ursäktande beskaffenhet, och sedan dess har han skrifvit ett annat bre till en vän här i landet, som genomgått tidningspressen, hvarpå Ollivier tagit pennan och skrifvit hit till en annan vän, hufvudsakligast förnekande, att Januarikabinettet haft någonting att skaffa med projekt-traktaten. Alla dessa försvar och ursäkter ha en motsatt verkan till den, som dermed åsyftas. Man analyserar allting och finner snarare i hvarje ord en bekräftelse, ett rättfärdigande af de fattade misstankarne än en motsatt upplysning. Preussen påstår, att projektet;blifvit tvenne gånger erbjudet, men det säger ej vid hvad tillfällen. Oaktadt Olliviers förklaring antages dock, att förslaget blifvit helt nyligen åter erbjudet Preussen. Krigsförklaringen kungjordes den 15 i legislativa församlingen i Paris, men den afsändes ej till Berlin förr än den 19. Under tiden antager ,Times, att någon god vän i Berlin ånyo erbjudit projektet såsom fredsvilkor. Ollivier behöfde ej hafva haft någon kännedom derom. Omedelbarligen efter prins Leopolds tillbakadragande från sin kandidatur till spanska kronan kom ju Ollivier upp i Corps legislatif med en fredsepistel, talade öppet om undanrödjandet af all anledning till krig, att fred vore säker etc., hvarpå några minuter derefter hertigen af Gramont förde ett helt annat språk, som bevisade, att med prins Leopolds afsägelse af spanska tronen saken ingalunda var slut. Alltså kan mellan den 15 och 19 gerna någon god vän, t. ex. Italien, ha negocierat om den projekterade traktaten i Berlin, utan att Ollivier varit invigd i dessa mysterier. Att den allmänna opinionen är särdeles bitter emot Napoleon, är naturligt; men derför är den ej särdeles varm för Preussen. Dess krig mot Danmark är lika litet glömdt här som i de skandinaviska länderna, och om äfven ett förenadt Tyskland nu framstår såsom ett vackert resultat, så beklagar man här ännu de medel och vägar, som dertill användes år 1866. Nog hör man här och der nu en tillfredsställelse öfver, att Preussen får betala sina synder. Ja man var naturligtvis säker, att den dagen skulle komma. Den mera tänkande politikern befriar för öfrigt ej Bismarck från en viss delaktighet i det brottsliga projektet rörande Belgien. Han har skadat Napoleon så, itt den senare troligen aldrig kan ätervinna Englands förtroende; men han har j kunnat direkte gagna sig sjelt eller uppväcka större sympatier för Tyskland genom publicerandet af traktatförslaget, in det negativa deltagande man redan örut hyste för ett land, som på ett så orättfärdigt sätt angreps at den franske conspiratorn. ,Han kommer ej med rena änderk, säger man. , Han har endast vändt sig emot sin medbrottsling, kanske sågot mera brottslig än han sjelf, men ir icke destomindre sjelt brottslig. Ingen publik fråga har på många år indergått en sådan vexlande opinion som len hemliga röstningen (ballot) för parlanentet. Sedan en mängd at år har en nr Berkeley årligen proponerat ballotage ch till en början afslogs hans motion tan någon omröstning. Men efter några w bildade sig en liten kompakt minoritet, om växte år från år. För ett par år sedan dog mr Berkeley, men motionen nar af hans anhängare blifvit förnyad, och går lästes ett lagförslag, (mr Leathanis) ör antagande af ballot, för andra gången. Derigenom har nu underhuset bundit sig ör principen. Den enda sak, som år ter år undergått en dylik approximatif ndring, var lagförslaget om legaliseande af giftermål med en död hustrus yster, som äfven efter många års strid lef antaget af underhuset, men slutligen indock afslogs af House of Lords. Men efter ett år eller två blir öfverhuset nog vunget att gifva vika för den ständigt xande opinion, som är beredd att ersänna principen. Fredagen d. 29 Juli. Earl Granville lemnade i går afton en örklaring i House of Lords öfver regerinsens åtgärder i den Franusk-Preussiska strilen. Den nye utrikesministern har snart sjort sig populär och hans exposå i går 2 lan 21 åt 1 Nr