41.Ä A Nordiska Skolmötet. Vid föredragning i går af den lörsta frågan: , I hvilket inbördes förhållande ställa sig folkskolans läroämnen till hvarandra, då de betraktas med hänseende till deras betydelse för lifvet? begärde folkhögskoleföreståndaren Tang först ordet, och anhöll, att första och tredje frågorna måtte diskuteras i sammanhang, då första frågan handlar om läroämnena och den tredje frågan. om den fosterländska anda, som bör vickas till lif vid ungdomens undervisning. Ordföranden påminte om mötets beslut, att frågorna skulle behandlas i den ordning de förekomma, hvilket ej bör hindra, att göra små utflykter till de närbeslägtade frågorna å programmet. Lektor Blomstrand yrkade i ett långt tal, att örsta frågan skulle uppskjutas till dess det blifvit upplyst om, hvilka som äro folkskolans ämnen, Af den upplysning, som hr lektorn, i sammanhang med sitt yrkande, meddelade, tramgick, alt tal. endast ansåg de s. k. minimiämnena. såsom kristendom, skrifning, räkning och kyrkosång, tillhöra folkskolan. Kyrkoherden Almqvist: Frågan gäller att bestämma, hvilka ämnen, som äro vigtigare för li vet framför andra. Då här gäller såväl menniskans andliga som kroppsliga lit, ville talaren framställa svaret så, att hvad som hörer till det andliga lifvet är främst, nemligen kristendomsundervisningen, som rätt bedritven är, genom sin förädlande inverkan på håg och sinne, äfven nyttig för det lekamliga lifvet; protesterade derföre emot hvarje yrkande på kristendomsundervisningens skiljJande från folkskolan. Kristendomen är således det vigtigaste ämnet, dernäst komma de ämnen, som lemna en allmän öfversigt öfver, hvad menniskan för sitt jordiska lif behöfver veta. Löjtnant Baijer: Skolans uppgift är att bilda menniskan för detta lifvet och kyrkans att bilda henne för det eviga lifvet. Skolans förnämsta uppgift är derföre att bilda den uppväxande ungdomen till ett folk med lefvande sosterlandskänsla och till kunniga, skickliga medborgare. För vin. nande af detta mål bör bistorien stå främst bland skolans läroämnen och, näst historien, naturläran och modersmålet. Skolelwrer Kastensen: Vi lärare böra följa ungdomen, sedan den stutat skolan, för att tillse, at den kan göra nyttigt för lifvet, hvad zom lärts i skolan. Det icke blott vårt värf att ar i skolan, utan äfven att utbreda kanskaper för lif: vet och detta hos de äldre och sålunda verka fö hela folkets lyftning, De förmögnare samhälls