TAUIBA CIII ATHIUCLII. Att den franska Rhen-armåen ännu fö några dagar sedan var långtifrån färdig att rycka fram, synes framgå af samstäm mande underrättelser från olika bäll IIvarje dag, hvarmed angreppet fördröjos blir ytterst välkommen för Tyskland, son sålunda blir i stånd att sammandrag: sina betydliga försvarskrafter. Kölnische Zeitungs Pariser-korrespondent skrifve den 22: Den franska Rhen-armeens organisation är ännu ingalunda färdig. De enskilda kårerna äro ännu icke fulltaliga Många regementen saknas, och de som stå vid gränsen vänta delvis på sina reserver. Mac Mahon har ännu icke anländt till sin kår och kommer först d. 24 till Strasburg. I Pariser-kommandot aflöses han af marskalk Baraguay dlilliers. Det mobila nationalgardets organisation skrider icke särdeles raskt framåt; en stor del af detsamma är ännu alldeles icke inkallad. — I öfverensstämmelse härmed har en korrespondent från Metz till britiska tidningen Standard förklarat, att man under inga omständigheter hade att vänta vigtigare krigstilldragelser före den 28 dennes — en förutsägelse som slagit in. Äfven Journal des Döbats har egnat en artikel åt uppgiften att lugna pariserpublikens otålighet efter segerbulletiner. ,,Om man också är ense derom, säger denna tidning, ,att både Frankrike och Preussen länge förberedt sig på en konflikt, som begge kände vara oundviklig, och äfven om man lägger största vigt på jernvägarne som medel att föra trupper framåt och tillsända dem reserver, måste man dock vid lugnare öfvervägande inse, att armöer icke kunna ställas på krigsfot och förses med nödvändiga krigstillbehör så hastigt som allmänheten i sin otålighet föreställer sig. År 1859 skickades det österrikiska ultimatum till Berlin den 22 April; man hade länge både i Paris och Turin väntat krig, och krig var i sjelfva verket sedan flera månader beslutadt. Icke desto mindre timade den första allvarsamma träffningen — den vid NMontebello — icke förr än den 20 Maj, och det första stora slaget — Magentaslaget — först den 4 Juni. År 1866 ätgingo 8 veckor, från den 24 April till d. 16 Juni, mellan mobiliseringsordern och fälttågets öppnande, ehuru långa förberedelser voro träffade från Preussens sida. Slaget vid Sadowa egde rum den 3 Juli eller 6 veckor efter den dag, då preussarne började koncentrera sina då på krigsfot stående och mobiliserade trupper. Det bör derför icke öfverraska, om 2 eller 3 veckor förflyta före någon allvarligare träffning mellan de krigförande magternas armåer. Den 22 lemnade hundramannagardet Paris. Som bekant är denna ståtliga kår kejsarens lifvakt. Man kan således antaga, att det icke dröjer länge, innan kejsaren sjelf beger sig till krigsteatern, förutsatt att hans helsa tillåter det. I Strasburg rådde så godt som hungersnöd på grund af truppmassornas hopande och den afbrutna förbindelsen med Baden. Ett i Dijon gjordt försök att bilda en främlingslegion har misslyckats. Deremot anmäla sig franska frivilliga i myckenhet, hvartill arbetsbristen och den dyra tiden högligen bidraga. Samtliga franska tullsoldater hafva fått ordres att ordna sig i bataljoner och ställa sig till armtens förfogande. I Morez uti departementet Jura hafva tre preussiske spejare, bland hvilka en ingeniör, blifvit häktade. Man letade efter en fjerde, som enligt ryktet skulle vara en hög generalstabsofficer. Franska kulsprutan. För några dagar sedan meddelade vi, att detta nya mycket omtalade vapen, af hvilket några och trettio batterier med ett antal af 216 pjeser åtfölja franska Rhenarmöen — att detta vapen hade senast blifvit pröfvadt på en mängd hästar, som samlats i tät hög, och att dessa hade blifvit, enligt en fransk korresponlents kraftiga uttryck, förvandlade till charpie. Från Metz, den stora franska vapenplatsen, skrifves nu angående samma örstörelseverktyg: , Här betraktar enhvar Frankrikes seger som en afgjord sak, hura man tillika antager, att segern öfer en sådan fiende som den nuvarande preussiska hären skall blifva dyrköpt. Näsot af detta förtroende torde böra tillkrifvas de underverk man väntar sig afs ulsprutorna. Instruktionen huru de skola egagnas utdelades i Måndags till artillerinanskapet i Metz, och det heter, att letta är särdeles belåtet med resultaterna. nligt franska tidningar delar kejsaren lenna öfvertygelse ända till den grad, att nan måste tro, att kulsprutan haft icke inga inflytande på krigsförklaringen. Det erättas, att kejsaren mycket ofta låtit öra kulsprutor till S:t Cloud för att pröfas i sin egen närvaro. Kanske är också ulsprutan bestämd att i närvarande krig trätta för Frankrike hvad tändnålsgeväet i det förra kriget uträttade för Preusen, Tilläggas bör, att enligt en engelsk orrespondents utsago den preussiska miliiren icke synes hysa några höga tankar m kulsprutans verkningar. Den farligat verkan hon kan utöfva är den på motändarens inbillningskraft; men i detta änseende försäkrar korrespondenten, att gen fara nu är för handan Mopo