men den sednasto tidens och de allra sista dagarnes erfarenhet vittnar tillräckligt derom, att nödvändigheten att taga i bruk försvarsanstalterna kan komma så häftigt och oförmodadt uppå, att man knappt på förhand är på ringaste sätt varskodd. Samma erfarenhet gifver oss också på det klaraste sätt vid handen, att värnlöshet icke är någon garanti mot rofiystnad eller godtyckligt förfarande och att lammets menlöshet icke har den egenskapen att i någon mån imponera på örnarne. Då både Schweiz och Belgien, hvilkas fullständiga neutralitet är garanterad af de europeiska makterna, anse sig både befogade och pligtiga att med anledning af tidsomständigheterna vidtaga särskilda åtgärder för försvaret i en ganska stor utsträckning, tro vi, att ingen skulle i ringaste mån förundra sig öfver, utan hela Europa finna det fullkomligt i sin ordning, om vi tänkte på att för ögonblicket afhjelpa några af de värsta luckorna i vårt försvarsväsende. Vi föreställa oss derföre, slutar Aftonbladet, att det vore i hög grad välbetänkt, och skulle hos hvarje tänkande fosterlandsvän framkalla bifall: om regeringen begagnade sig af den i regeringsformen medgifna rättigheten att lyfta det s. k. lilla kreditivet; om åtgärder vidtoges att, så vidt möjligt är, tillfälligt förstärka befästningarne till skydd för Stockholm och Karlskrona, i hvilket hänseende måhända förberedandet af nödigt antal undervattensminor skulle kunna vara af någon vigt; och om regeringen föröfrigt såge till, att några af de påtagligaste brister, som vidlåda vårt försvarsväsen, blefve, så vidt tillgångarne det medgifva, afhjelpta. De skäl Aftonbladet här anfört för nödvändigheten af vissa åtgärder från Sveriges sida till upprätthållande af vår neutralitet sakna, efter vårt förmenande, all giltighet. Vårt land befinner sig nemligen, genom sitt läge, i en helt annan ställning än Schweiz och Belgien. Ty om också dessa stater fått sin neutralitet på förhand törsäkrad, så hafva de sina territorier så belägna, att en krigande arm vid flera tillfällen har svårt att undvika dem. Finnas der då inga trupper samlade, skall en genommarsch, när tillfället dertill nödgar, utan tvifvel företagas, då den kan ske utan allt motstånd. — Hvad Sverige angår, är man på intet vis utsatt för en sådan frestelse. Att stärka Karlskronas befästningar vore, såsom A.-B. sjelf medgifver, ingenting annat än förspilda penningar och följaktligen ett spegelfäkteri, enär inloppet till Karlskrona icke kan befästas utan oerhörda kostnader. Nu är ju den franska flottan helt och hållet herre öfver dessa farvatten. Respekterar hon icke vår neutralitet med de fästningsverk Karlskrona nu eger, lärer hon ej respektera densamma bättre, derest några millioner blefve onödigtvis ytterligare på dem nedlagda. Ännu svårare hafva vi att fatta hvartill befästande af inloppet till Stockholm skulle tjena, ty kriget söres ju ej i denna del af Östersjön. Att göra särskilda vapenuppköp utöfver hvad vi kunna sjelfva tillverka, vore väl höjden af dårskap, då vi intill årets slut kunna ega 75,000 remingtongevär. En sådan åtgärd skulle lätteligen tydas såsom en demonstration, såsom ett första steg till ett aktivt uppträdande, och skulle alltså utsätta oss för misstankar att ej hafva menat ärligt med vår neutralitetsförklaring. En sådan misstanke vore så mycket mera befogad, som man ännu har i friskt minne den olyckliga November-traktaten, hvartill konung Öscar lät sig lockas at kejsar Napoleon, som knappt lyckats genomföra denna traktat, förr än han slöt fred med Ryssland, utan att hans kontrahent derom egde minsta aning. Konung Oscar kände sig också af detta, lindrigast sagdt, hänsynslösa handlingssält så svårt träffad, att deri torde legat icke den minsta anledningen till hans kort derpå inträffade sjukdom och sinnesslöhet. Tilliten till vår aktning för ingångna förbindelser var derigenom svårt rubbad, och vi böra alltså akta oss för att ytterligare kompromettera vårt ord och våra försäkringar. Aftonbladets förslag synes oss sålunda vara alldeles förkastligt, och vi varna deremot så mycket mer som vi känna från hvilken sida af de krigande parterna så— Lalla 2 — 2 La 112