Dagens post. FRANKRIKE. Den 16 dennes begaf sig senaten — efter mötets slut — till S:t Goud och mottogs der af kejsaren och kejsarinnan, vid hvilkas sida den kejserlige prinsen stod. Senatspresidenten yttrade till kejsaren: ,Sire! Senaten tackar kejsaren för tillätelsen att inför tronens fot få nedlägga beviset på de patriotiska känslor, hvarmed senaten mottagit de i gårdagens möte gjorda meddelandena. En monarkisk kombination, skadlig för Frankrikes glans och säkerhet, hade i all hemlighet blitvit gynnad af den preussiske konungen. Visserligen har prins Leopold på vår begäran återtagit sin förklaring om mottagandet af anbudet om Spaniens krona. och Spanien, denna nation, som känner oss och besvarar de vänskapskänslor, vi hysa för detsamma, har afstått från den för oss förnärmande tronkandidaturen. Visserligen var således den omedelbara faran aflägsnad, men återstod icke ändå våra välberättigade krat? Var det icke tydligt, att en utländsk makt till förmån för sitt inflytande och sitt herravälde, till skada för vår ära och våra intressen ännu en gång hade velat rubba Europas jemvigt? Hade vi icke rättighet att af denna makt fordra borgen för, att dylika försök icke kunna förnyas? Denna borgen har blifvit förvägrad; man har hånat Frankrikes värdighet. Ed. Maj:t drager svärdet. Fäderneslandet är med Eder, uppsyldt af harm och stolthet. Ölvergreppen af en genom en kort, orimligt stor lycka öfvermodig ärelystnad skulle förr eller sednare komma. Tagande sig till vara för en uppbrusande otålighet, men iakttagande den stilla uthållighet, hvari den nna kraften ligger, har kejsaren förstått att nta, på samma gång som han dock — under loppet af fyra år — bragt våra soldaters utrustning till den högsta fullkomlighet och höjt vår militärstyrkas organisation till dess fulla makt. Tack vare Eder omsorg, Sire, står Frankrike fullt rustadt, och det visar genom sin entusiasm, att det — likasom Ed. Maj:t — hade beslutat att icke tåla någon förnärmelse. Må den kejserliga makten ånyo uppdragas åt vår upphöjda herrskarinna! De stora statskorporationerna skola omgifva henne med en vördnadsfull och oinskränkt hängifvenhet. Nationen känner hennes hjertas upphöjda egenskaper och hennes själs fasthet; den byser förtroende till hennes visdom och handlingskraft. Då —