UTRIKES. TYSKLAND. I det tal, hvarmed konung Wilhelm der 19 dennes öppnade det nordtyska parlamentet, yttrade han bland annat: vDe förenade regeringarne, likasom jag sjelf handla i fullt medvetande om, att seger och ne derlag ligga i dens hand, som styrer drabbningarnes öden. Vi ha med klar blick öfverskädat def ansvar, som inför Guds och menniskors domsto drabbar den, hvilken tvingar två stora och fredsälskande folk i bjertat af Europa till ett förskrackligt krig. Det tyska och det iranska folket. hvilka begge i samma förhållande åtnjuta den kristliga moralens och det stigande välståudets välgnelser, äro kallade till en mera lyckobringande äflingsstrid, än den blodiga strid, som nu förestår Men de, som nu innehafva makten i Frankrike, ha förstått att exploitera vårt stora granntolks välberättigade, men retliga sjelfkänsla genom en beräknad missledning i de personliga intressenas och lidelsernas tjenst. Ju mera de förenade regeringarne äro medvetna om att hafva gjort allt, hvad ära och värdighet tillåta, för att åt Europa bevara fredens välsigneise, och ju otvetydigare det ligger för hvar och ens blick, det man tvingat oss att taga till svärdet, med desto större förtroende skola vi, stödjande oss vid så väl de nordsom sydtyska regeringarnes enhälliga vilja, vända oss till det tyska folkets patriotism och beredvillighet att bringa offer med ett upprop om att försvara dess ära och sjelfständighet!. Dessa sanna ord skulle tagit sig ut på ett helt annat sätt, om konung Wilhelm sjelf förut hade ställt sig till efterrättelse de tankar, som talet uttrycker! ÖSTERRIKE. I detta land motser man händelserna med en dag för dag sig ökande spänning. Frågan om författningens förändring, riksrådets reorganisation, m. m. har nästan blifvit förgäten för de stora intressen, som nu stå på spel. Öfverallt diskuteras frågan om neutralitet celler icke-neutralitet under det förestående kriget. Kommunalrädet i Wien förhandlade den 15 dennes om tre olika förslager till adress till kejsaren, hvilka mer eller mindre bestämdt uttala förhoppning om, att det skulle lyekas regeringens vishet att hålla Österrike utanför tilldragelserna. Denna sinnesstämning är emellertid, enligt medgifvande af , Neue freie Presse, endast förherrskande i de tyska provinserna. Den antifranska nämnde tidningen uttalar sin tilledsställelse öfver, ,att den säd nu frodigt skjuter i vädret, som grefve Bismarck under de sednaste 7 åren utsått, samt förklarar, ,att de tyska österrikarne icke skola stöta dolken i ryggen på sina bröder, såsom preussarne år 1866 gjorde mot ke. Helt annorlunda låta underittelserna från Ungern till ,, Neue freie Presse. I en ledande artikel uti denna tidning för den 16 dennes säges, att sinnesstämningen hos hela den ungerska adeln icke blott är till fördel för Frankrike, utan äfven under vissa omständigheter för ett aktift deltagande i kriget. Pidningen anför, att den ungerske ministerpresidenten, grefve Julius Andrassy, ett enskildt samtal skulle yttrat, att ett krig är nödvändigt för att återupprätta let år 1866 rubbade sjelfförtroendet hos umeen. Det tillägges, att den officiösa ungerska pressen gör ansträngningar för ut vinna rikskanslern Beust för samma politik. Neue freie Presse yttrar till slutet: ,,De tyska österrikarne äro nu vår heutralitets enda bålverk, den vall, som nindrar Österrike att företaga en diversion i ryggen på Tyskland. Vi veta icke, wilken stallning rikskanslern skall intaga I de ungerska lockelserna; men det veta i, att Beust gentemot den magyariska wistokratiens och de slaviska betolkninsarnes längtan efter krig icke skall förmå utt häfda neutraliteten, såvida icke Usterikes befolkning gör ett enigt motstånd. FRANKRIKE. Lagstiftande kårerna ha beviljat 440 nill. francs till armåen och 70 mill. till lottan. Enligt ,,Moniteur skulle den 16 dennes å aftonen en legationssekreterare afresa rån Paris till Berlin som öfverlemnare af len officiella krigsförklaringen. En protlamation, i hvilken kejsar Napoleon unlerrättar franska folket om skälen till och mdamålet med kriget mot Preussen, skulle flentliggöras samma dag, som fiendtligseterna öppnades. Sedan Öllivier uti lagstiftande församingen i dag åtta dagar sedan hade uppst den förklaring, som mottogs med så tort bifall af det stora flertalet der, upprädde Thiers för att protestera mot den