EUS SKYI0dIZ, VerKlIgen DIIIYIL1 1 II0IVA nåktad, skall väl snart upplysas. Blandade ämnen. Medel att förebygga torka. En fransk civilingeniör vid namn Prou har, med anledning af den långvariga torkan i södra Europa, uti tiduingen ,Moniteur publicerat ett förslag af följande hufvudinnehåäll: I Frankrike har vårregnet som oftast sitt ursprung i de häftiga stormar, som uppstå när islossningen eger rum i de nordliga regionerna öster om Newfoundland. Ofantliga isberg skiljas från Grönlands och Labradors kuster och bortdrifvas af ett dubbelt polarströmdrag, som kommer från Baffinsviken och farvattnet mellan Island och Grönland och stöter tillsammans med den stora Golfströmmen. Här smälta isbergen hastigt, och i det de härigenom afkyla vattnet och luften, framkalla de oordningar i atmosferen, hvaraf destormar uppstå, som i år hafva varit så sällsynta, men som äro ytterst välgörande för åkerbruket, när regnet inträffar i rättan tid. Häraf förklaras, att man efter en lång och sträng vinter har skäl att frukta för en torr vår och en regnig sommar. Isbergen och ismassorna blifva mera kompakta, så att solen mera långsamt inverkar på dem, och islossningen försiggår sednare. Sålunda törhåller det sig sannolikt i detta ögonblick, och det är dess värre skäl att en regnig Augusti skall öka den skada, som torkan tillfogat skörden. Skulle det icke vara möjligt att förebygga en sådan olycka genom att påskynda islossningen på Grönlands kuster? Med dynamit skulle det vara en lätt sak att spränga de fasta ismattorna vid Grönlands kuster och förvandla dem till stora flytande block. De otvan omtalade strömmarne skulle straxt föra dessa isstycken med sig, och då man känner hafsströmmens hastighet, skulle man på förhand kunna med säkerhet beräkna när stormarne skulle utbryta. Isen låter sönderdela sig, om man borrar vertikala spränghäl, fyller dem med dynamit eller måhända äfven med vanligt sprängkerut, och antändningen kan ske utan fara genoni den elektriska gnistan. Ett dylikt företag skulle måhända kosta en million, men utgiften skulle förränta sig med hundratals millioner till förmån för åkerbruket. I år är det visserligen för sent att bringa en sådan ide till utförande; men de lärde i alla länder äro i tillfälle att observera, hur det oundvikliga sommarregn, som vi hafva att vänta, bildar sig, och att kontrollera den här framställda teorien med hänsyn till framtiden. Iläller teorien streck, skulle det vara skäl att bilda ett aktiebolag mot torka, som skulle utrusta expeditioner för att komma naturen till hjelp och befria oss från den regnlösa vår, som är så förstörande för skörden. En farlig bedragareliga bedrifver för närvarande sitt spel på de stora handelsplatserna i Tysklands, Frankrikes, Belgiens, Hollands och Englands hufvudstäder och har redan föröfvat betydliga bedrägerier hos de ansenligaste bankhus och bankinstitutioner. Förmodligen ämnar det äfven utsträcka sina operationer till de skandinaviska länderna, hvarföre en varning härföre här ej torde vara på orätt plats. Bandets medlemmar äro noggrannt hemma i förhållandena vid bankirhusen och hafva bringat förfalskningarne så väl af originalskrifter och stämplar som af trycksorter till den grad af fullkomlighet, att man kalla den fulländad och ej kan komma högre. De äro i besittning at de mångfaldigaste cirkulärnoter och kreditbrof, som på det mest otroliga sätt likna äkta, In betydlig del af ligans bedrägliga åtgärder är grundad på engelska bankirshus praxis, enligt hvilken dessa bruka öfverlemna åt personer, som resa i utlandet, ett antal på deras namn och på bestämda summor ydande anvisningar, hvilka äro daterade af kreditgifvaren, underskrifna med hans namn och för kontrollens skull försedda med fortlöpande nummer. Då på det sättet årligen millioner sättas i rörelse, faller det af sig sjelft, att bankirhusen ra sig den största möjliga möda att förhindra rtalskningar, genom blanketternas förändringar, mbringande af hemliga kännemärken, konstfärdigt ustyrda sormulärer, omvexling i färgtryck m. m.; men alla dessa försigtighetsågärder hafva visat sig ara otillräckliga och fåtänga emot detta bands affinerade skälmar, Staden Newyork. ,Newyrk City Directoryir utkommen och innehåller 204,617 namn, hvilcet efter vanlig statististisk beräkning representear en befolkning af 1 million 23,085 personer; äknar man dertill, att minst 16,000 borgare eller slarsmän och arbetare med sina familjer bo i Irooklyn, Williamsburg, New Jersey o. s. v. så ar Nevyork en daglig befolkning af 1, 100, OOA nvånare. Enligt den nya adresskalendern har Newyork 334 kyrkor, af hvilka 32 tillhöra baptiterna, 3 qvakarne, 27 judarne, 14 lutheranerna, 4 methodisterna, 42 presbyterianerna, 7 ,,united resbyterianerna, 70 protestantiska episcopalerna, 0 holländska reformerta anhängarne, 35 romerka katolikerna, 6 unitarierna, 6 universalisterna ch 24 åtskilliga andra salighetsläror. För närvaande har Newyork 255 tidningar och 109 måadsmagasin, 106 offentliga skolor, 15 offentliga ibliotek, 324 fabrikssällskaper,: 152 bergverkåIskaper, 93 ångjernvägskompanior, 13 hästjernägskompanier, 12 telegrafkompanier o. 8. v. 1,147 ersoner heta Smith, deribland 149 som heta John smith; 623 Brown, 300 Sullivan, 300 Patrick, 300 Michael, 300 Bridget, 300 Johnson, 200 Robinson 8. v. En alpbestigning af hittills såsora otillgängiga ansedda toppar på Schweizeralperua har nyigen egt rum. Tyå medlemmar af den Schweizika alpklubben, hrr Emil Ober från Interlaken ch Ferdinand Springer från Berlin hafva den 18 uni, beledsagade af tvenne förare, från ÖcachinenIpen uppklättrat på den hittills af ingen fot berädda, nästan lodrätt uppstigando inemot 10,000 ot höga Blämlisalpstock, Samma personer måste ppgifva sitt försök at öfver die Jungfrau bestiga lönchsjoch derföre att vid öfvergången af atletletschern, en förare nedstörtade i en djup isklyita, varifrån han oftor timslångt sökande död upprogs. IIaralds-monumentet. Under denna öfverkrist läses i ,N. Folkebl. följande: , Med allt rkännande af den ofantliga uppoffring af tid och enningar, hvarmed Ole Bull omfattat denna sak, r dock dess fullkomliga förvandling af honom ågot det löjligaste i sitt slag. Komitåen i Haugeund uppdrager nemligen åt honom att samla peningar för ett Harald Ilärfagers-monument, som kulle resas vid Haugesund, der Harald ligger berafvon. Ole Bull samlar penningarne, — men ;rst förvandlas monumentet till ett fyrtorn; deräst skall det icke ligga vid Haugesund, utan vid tavanger, derefter är det alldeles icke för Harald lärsagera minne, utan endast till minne af Norges tenäriga bestånd, som penningarne samlas, och lutligen är det icke oa gång Harald Ilarfagers amn, som i Amerika fogas härtill, utan Leifs, en norsko upptäckaren at Amerika