digheten att afgifva vittnesmäl, till hvilken mening äfven d:r Schoelboe anslöt sig, och boppades han att flera af de ärade kollegerna skulle öfverensstämma med honom häruti. Sedan d:r S. ytterligare motiverat sin ställning till frågan, betraktade han denna med hänsyn till läkarens förhållande gentemot förbrytelser. Tystlåtenhet var läkarens första och ädlaste uppgift. Stödjande sig dels härpå och dels derpå, att Jurister och prester hade sig medgifven en icke-absolut (begränsad) vittnesskyldighet, föreslog talaren, att detsamma äfven skulle gälla för läkare. Medicinalrådet Wistrand och professor Malmsten redogjorde i största korthet för förhållandet uti Sverige rörande denna angelägenhet, då här, såsom talarne yttrade, ingen kunde tvinga en läkare att yppa en honom meddelad hemlighet. D:r II. Vogt från Christiania upplyste; att i Norge vore läkare, sakförare och proster fritagna från absolut rittnosskyldighet. Prof. Jlornemann betraktade saken från en annan sida, i det han undersökte läkarens tysthetslöfte gentemot patienterna och uttalade sig mot ,,den sentimentale humanitet, hvilken förhindrade läkarne i att tala sanningens osminkade språk till folk, hvilka ville låta lifförsäkra sig. ,,Den syglige fölsomhed, sade talaren, hvarifrån detta härleder sig, vore orätt till princip och ledande till skadliga konseqvenser. A prof. H:s landsmän uppträdde d:rne Uolst och Bentzen emot prof. H:s åsigter om lifförsäkringar, samt visade hvilket ansvar läkarne hade, om de skulle tala rent ut till folk, hvilka icke hade en aning om de sjukdomar, hvilka funnos hos dem. Slutligen hemstälde ordföranden, huruvida mötet skulle fatta resolution eller uttala såsom sin åsigt någon af de gjorda framställningarne; men då härpå intet svar följde och tiden var långt framskriden, lemnades frågan obesvarad, och mötet åtskiljdes omkr. kl. 4 e. m. Vid praktiska sektionens sammanträde i dag böllos föredrag af d:r A. Liljenrotta från Örebro ,,Om Galvanokaustiken, af d: V. Rasmussen från Köpenhamn ,,Om Thoracentese ved serös Brystindebetzendelse samt af prof. Em. Winge från Kristiania athandlande ,,Et Tilfelde af Peritonit med operativ Behandling-. Efter det andra föredraget i ordningen yttrade sig d:r Vising samt efter det sista prof. Malmsten. D:r Langells jemväl till i dag anmälda föredrag medhanns ej, utan uppsköts till i morgon. Vid teoretiska sektionen demonstrerade prof. Panum preparater och apparater, gjorda i ändamål att åskådliggöra ledgångarnes mekanik, hvarvid serskildt ett fautom (af Helmholtz), som visade hörselbenens rörelse, var af intresse. Vidare förevisades mikroskopiska preparater af prof. flausver, kaninhållare och ström-ur af Czermak jemte åtskilliga andra nyare instrumenter för fysiologiska operationer. . Med anledning af föredraget yttrade sig d:r O. Sandahl. D:r Kjellberg höll ett föredrag ,Hsematurie och Albuminurie hos barn till följe af njurgrus hvilket föredrag gaf anledning till ett yttrande af prof. Winge. De allmänna öfverläggningarne hafva afhandlat den af rektor Skaajf väckta fråan: 5 ,Huru många timmar af dygnet bör en gosse af 10—19 års ålder, under i öfrigt normala förhållanden i afs. å helsa, anlag, skollokal och undervisuingsmetoder samt med iakttagande af tjenliga uppehåll, i allmänhet kunna, utan menligt inslytande på sin fysiska och intellektuella utveckling, egna åt studier i skolan och hemmet. Öfverläggningen härom öppnades af prof Wistrand, som ansåg, att mötet icke kunde besvara den uppställda frågan, enär man saknar de förberedande undersökningar, hvarpå ett sådant svar skulle grundas. Men vid en sådan undersökning var det ej nog att beakta lärotimmarnes antal, utan ock läroämnenas ordning och beskasfenhet. Tal:n föreslog derför, att mötet måtte förklara, med erkännande af frågans vigt, att man för närvarande saknade tillräcklig erfarenhet i ämnet, och att derför åtgärder borde vidtagas för samlande af materialer på detta område. Prof. Hornemann delade hufvudsakligen denna uppfattning, och beklagade, att, när lärarne nu första gången vändt sig till läkarne med begäran om svar på en fråga af denna vigt, man icke skulle kunna lemna ett sådant svar. Tal:n ansåg, att sanitära inspektörer måtte förordnas för skolorna, jemte de för undervisningen förordnade inspektörerna. Exped-chefen Kjerrulf förordade anställande af medicinska konsälanter till skolstyrelserna, såsom man redan har i de större enskilda skolorna i Norge. ad a;O talan