Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juli 1870, sida 2

Stockholm. Skjutförsök, berättar Dagbladet, till utrönande om möjligt af, i hvilket förhålande det svenska styckekrutet med afseende på sprängverkan står till det fransyska vid användandet at stora laddningar hafva sedan någon tid försiggått vid FinSpong. Vid försöken, som utförts under närmaste iedning af löjtnanten vid Svea artilleriregemente L. Schubert, hafva begagnats 2 st. för ändamålet särskildt gjutna 30 (t:diga slätborrade kanoner, hvilka under skjutningarnes fortgång genom alltjemt ökade laddningar och projektilvigter borde så härdt ansträngas, att de till sist skulle springa. Till den ena kanonen användes svenskt, till den andra fransyskt krut och genom det antal skott, som de båda kanonerna uthärdade, skulle de hvar för sig angifva, hvilkendera krutsorten, som mest ansträngde kanonen. Redan under de stora försöksskjutningarne sistlidne höst hade man kommit till full visshet om, att den initialhastighet, som det svenska krutet, användt i stora laddningar, bibringar projektilen, är vida större än den, som af det fransyska meddelas, i det att omkring 46 få. svenskt krut gaf lika stor hastighet som 56 fe. fransyskt. Man ansåg sig häraf hafva anledning att tro, det sprängverkan å kanonen äfven skulle vara större hos det svenska än hos det fransyska krutet, så mycket mer, som den efter fransysk modell gjutna stora 9 tums refflade kanonen sprang efter blott några få skott, och dessutom den likaledes efter fransysk modell tillverkade 8 tums refflade kanonen efter några och nittio skott visade några små sprickor vid kammaren — detta allt oaktadt motsvarande kanoner i Frankrike uppgifvits väl bestå de skjutningar, som derstädes med dem utförts. Då nu meningen väl är att för framtiden söka åstadkomma grofva resflade kanoner, hade det visserligen varit bäst, om de båda krutslagens inverkan på pjeserna hade fått pröfvas på kanoner af nyssnämnde slag, men då ett sådant försök skulle hafva medfört betydliga kostnader, måste man åtminstone för det närvarande nöja sig med försök i mindre skala, om också det genom försöken erhållna resultat kunde blifva af ett endast temligen relativt värde. Man kunde nemligen möjligtvis få veta, hvilketdera krutslaget mest frestade pjesen, men ej ett absolut svar på, huruvida de hos oss gjutna stora refflade kanonerna verkligen uthärda en långvarig skjutning ens med de för dem uppgifna laddningar af fransyskt krut. Ifrågavarande försöksskjutningar hafva utförts på följande sätt och lemnat nedanskrifne resultat: Först skotos med båda kanonerna och 11 sbö.s laddning samt en projektil af en kulas d. v. s. omkring 38 (ö:s vigt 20 skott utan att någon åverkan å kanonen förmärktes. Derefter skötos ytterligare 20 skott med samma laddning, men med en jerncylinder af 2 kulors, således omkring 76 fäis