Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juli 1870, sida 1

ICIAl4 —— geringen att hafva öfvergifrit den förut följda politiken och åter höjt Frankrikes fana — med hvilka ord han sannolikt åsyftat ministrarnes meddelande i lagstiftande församlingen. Som man vet, kommer interpellationen i den spanska frågan om Fredag till förhandling i lagstiftande församlingen. Spanske ambassadören i Paris, Olozaga, afsände den 7 dennes en chifferdepesch till sin regering, i hvilken det förmodas, att han uppmanat att gifva efter för de franska anspråken. Det säges, att engelska regeringen hos den franska gjort framställning om en konferens. Franska regeringen har dock ej antagit förslaget, utan vill på sin höjd medgifva en kongress, på hvilken skulle förhandlas om alla sväfvande frågor. I ,Libert skrifves: ,Året 1866 har rubbat jemvigten i Europa till skada för oss; året 1870 kan återställa denna jemvigt och skall säkerligen så göra, så vida vi ej låta förödmjuka oss och anse ett behändigt politiskt återtåg som en tillräcklig upprättelse. Preussarne äro en rofgirig nation; låtom oss behandla dem derefter! Om vi för att undgå den hotande gevärskulan låta dem i ro bemäktiga sig bytet, om vi låta odjuret begifva sig åstad med lammet i sina klor, hvad skall då ske? Det skall invänta ett gynnsammare tillfälle för att nästa gång, då allas blickar äro riktade åt ett annat håll, utan fara bemäktiga sig ett nytt större byte ...Om alltså kongressplanen icke genast med beredvillighet omfattas, så låtom oss icke förstöra vår tid med sökandet efter allierade! Låtom oss icke förspilla våra krafter på Spanien, som helt säkert icke skall röra sig af fläcken! Må vårt enda mål vara att begränsa kriget till en strid mellan Frankrike och Preussen! Preussen skall måhända undanbedja sig en sådan strid, hellre än att sätta grefve Bismarks hela verk på spel. Välan, men i så fall skall Preussen utrymma den venstra Rhenstranden! Mem dipl. meddelar den intressanta upplysningen, att förhandlingarne mellan Leopold af Hohenzollern och Prim till stor del blifvit förda via Lissabon, genom det portugisiska hofvet. Prins Leopold är, som man yet, gift med prinsessan Antonia, syster till konungen af Portugal. ENGLAND. Såvida icke alla tecken bedraga, kan det numera antagas, att förslaget till irländsk agrarlag skall komma att gå igenom redan under innevarande parlamentssession. Om man frånräknar några häftiga yttranden utaf markisen af Salisbury, har hela debatten i öfverhuset om detta förslag bevisat, det majoriteten af lorderne är benägen att med få ändringar göra billen till lag. Endast en omröstning behöfde ske i öfverhuset, och denna angick den kinkiga frågan om skadeersättningar åt de arrendatorer, som af egendomsegarne uppsägas, och sedan denna fråga nu blifvit af öfverhuset antagen på det sätt, som underhuset redan beslutat, är den hufvudsakliga tvisten de begge husen emellan slutligt löst. Lyckas man nu äfven att komma till en lycklig öfverenskommelse angående den vigtiga frågan om solkundervisningens ordnande, så skall 1570 års parlamentssession komma att utgöra ett lysande blad i Englands bistoria. Största hedern deraf torde dock tillkomma Gladstone och sammanhållningen inom det liberala partiet. Angående skörden skrifves: ,Från Lincolnshire ingå underrättelsen om skördeutsigterna, hvilka i det hela äfven torde gälla de öfriga delarne af konungariket. Regnet säges hafva gjort riktiga underverk. IIVetet står så väl, som man under nuvarande omständigheter kan vänta, och kommer sannolikt att gifva mer än medelmåttig skörd. IIafren har likaledes förbättrat sig; kornet ser präktigt ut, så äfven bönor och potatis, och intet spår till potatissjukan finnes. Afven rotfrukterna lofva öfverhufvud taget mycket, hvaremot ängarne lidit af torkan så mycket, att höskörden blir ytterst dålig. SPANIEN. Det vigtigaste aktstycke, som framkommit under den spänning, som nu råder, är den spanske utrikesministern Sagostas förklaring till den franske ambassadören i Madrid, baron Mercier de LOstende Denna skrifvelse röjer hänsynslöshet och förbittring öfver Frankrikes inblandning i thronföljarefrägan. Sagosta påstår — i rak motsats till hertigens af Gramont förklaring om Frankrikes neutralitetspolitik — att franska regeringen rentaf bekämpat alla hittills föreslagna thronkandidater, och detta endast för att verka till fördel för exdrottning Isabellas son, prinsen af Asturien. Sagosta förklarar tillika, ——LLm——— — LK XYvma Ä hafven kanske begått det felet att be