Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juli 1870, sida 2

böteborg den 6 Juli. En icke ringa uppmärksamhet har varit fästad vid det nyligen i Stockholm hållna arbetaremötet, hvilket räknat deltagare från de tre skandinaviska rikena. Det sätt, hvarpå sådana möten mer än en gång uppträdt i de stora länderna, har icke alltid varit egnadt att ingifva förtroende, utan fastmer väckt ganska stora farhågor, till följd af de samhällsupplösande läror, som der blifvit predikade och af mötena gillade. Väldsammast framstod i detta fall arbetaremötet i Basel under förliden sommar, hvarvid icke blott kommunistiska, utan rentaf ryskt nihilistiska meningar gjorde sig gäliande. Så mycket mera glädjande har det då varit att betrakta den sans och takt, som utmärkt det första Nordiska arbetaremötet, hvilket härmed kan åberopas såsom ett föredöme för andra länder. Visserligen försökte äfven här ett fåtal s. k. ,nyliberale att bringa mötet på afvägar, genom att förelägga detsamma en petition rörande utvidgade politiska rättigheter för svenska medborgare, som nu ej ega politisk rösträtt, men mötet tillbakavisade dessa försök, och återvände in på den bana, der man afhandlade sådana ämnen; som röra arbetsklassens höjande i bildning och ekonomiskt oberoende. Utan tvifvel är också detta den rätta vägen, ty när en samhällsklass uppnått dessa vilkor för anseende och inflytande, falla de politiska rättigheterna honom lätt till. Och dessa sträfvanden kan ingen menniskovän underlåta att varmt understödja Äfven statermas regeringar och mäktiga klasser måste inse sakens vigt och befrämja arbetarnes alla redliga bemödanden att uppnå en bättre ställning, om ej annat, derest icke högre motiver verka, a klokhet. Och det är godt för arbetarne att ega detta understöd, emedan målet derigenon skall uppnås lättare, säkrare och bättre Deras egna sträfvanden sammanfalla då med det stora civilisationsarbetet i des: helhet, som omfattar alla samhällets om råden, från de högsta till de lägsta. Ar betarefrågan blir icke längre isolerad, ut gör ej föremål för den fiendskap, som lät födes af fruktan, utan ingår i den allmän na utvecklingsprocessen. Några brytnin