Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juli 1870, sida 1

föreningarne kunna gagna hvarandra inbördes och sins emellan uppehålla nödigt samband? hade gifvit anledning till en mycket liflig diskussion i sektionen mellan advokatfiskal Ljungberg, redaktör Krook, sekretär Jaber, kongl. sekr. Gethe från Kalmar, redaktör Flodman från Eskilstuna, smeden Hagerman och sakföraren Mimnich från Stockholm m. fl. och hvarunder, såsom jag i förra brefvet nämnde, förslaget om en , centralkomite i Stockholm för samtliga arbetareföreningar, isynnerhet genom hr Krooks uppträdande tillintetgjor;Ides. Sektionen hade kommit till följande resolution: Arbetareföreningarnes inbördes samband befrämjas bäst genom att följa det SchultzeDelitzchska och Rochdale-pionierernas system eller med ett ord genom att bygga Ipå sjelfhjelp; mötet förordar, att arbetsföreningarna i i de nordiska länderna ständigt utvexla sårsberättelser och andra meddelanden med hvarandra; mötet önskar, att arbetarne i allmänhet måtte insända korta men noggranna uppsgifter till tidningar, som anses lämpliga satt meddela sådana uppgifter. . Nu vid allmänna sammankomsten spökade emellertid förslaget om ,,centralkomiten väldeligen, och ej en gång sådana talare som riksdagsmannen Sv. Ad. Hedin samt hrr Blomstrand, Strömberg, Håkansson, Gamborg, m. fl. kunde bortbesvärja detsamma, utan det behöfdes en ,vade retro! af 65 voterande delegare mot 35, för att få det omogna förslaget att försvinna. Frågan: ,Är förhållandet emellan arbetsgifvare och arbetstagare i de nordiska rikena sådant det bör vara, och huru skall, i annat fall, ett bättre kunna åstadkommas? hade besvarats så, att detta i allmänhet icke är alldeles såsom det bör vara, och att det är önskvärdt, att ett bättre sådant inträder. Aktning för den ordentlige och redbare arbetaren fordras, arbetets ära bör erkännas, om arbetaren sköter sina åligganden och uppför sig väl, samt arbetsgifvaren sätta sig mera i jemnbredd med arbetaren än hittills; och när från båda sidor i gemensamma angelägenheter vid personlig och frivillig uppgörelse dem emellan visas tillmötesgående, skall mycket vinnas. Frågan: , Kunna arbetsinställelser vara för arbetarne och landets näringsverksamhet gagneliga? hade, utan att anses kunna vid ett svenskt arbetaremöte dessbättre ännu förtjena någon vidlyftigare diskussion, besvarats med ett bestämdt och enhälligt nej. Med hänsyn till frågan: ,Hvilka äro de medel, hvarigenom arbetareföreningarne företrädesvis skulle kunna göras praktiskt gagneliga? visades till det svar, som blifvit afgifvet på en föregående fråga med ungefärligen samma syftning. Den näst sista frågan var af följande vigtiga innehåll: ,,Om den stora utvandringen från Sverige och Norge, dels för att söka sig stadig bostad i Amerika m. fl. aflägsna länder och dels till vinnande af arbetsförtjenst för längre eller kortare tid i grannländerna, må anses för de förenade rikena skadlig; hvilka äro de missförhållanden, som kunna anses hafva föranledt och underhålla denna utvandring, och huru skola dessa kunna afbjelpas? Svaret blef: , För tillfället är utvandringen icke skadlig. Som orsak till denna anses väsendtligast missväxtår och ekonomiskt betryck, möjligen också bristen på fullständig politisk och religiös frihet samt, beträffande Sverige, de ojemnt fördelade skatterna och sättet, hvarpå dessa indrifvas. Beträffande den sista, eller sextonde frågan: ,Då den inhemska industriens höjande är af största vigt för arbetaren, 1 och utställningar af slöjdalster kunna anses såsom de tjenligaste medel härför, anser mötet, i betraktande häraf, Nordens arbetareföreningar böra allmänt insända!? industrialster till den utställning, som ; kommer att anordnas i förening med det allmänna svenska landtbruksmötet i Gö-t teborg sommaren 1871? öfverenskom mötet om följande beslut: ,,Deltagande i utställningen i Göteborg anses serskildt önskligt. Det vore också ganska nyttigt, om arbetareföreningarne intresserade sig för I f S 1 l 1 a pi 8 l E 1 8 TT 5 Fe TE FE FE Er U ja — KH MM — —— mA — — —2 — —— —2Q0 den nordiska utställningen i Köpenhamn. För öfrigt är man af den mening, att frakttaxorna på jernvägen för industrialster så väl till gagn för utställningen som i allmänhet böra nedsättas. Hr Rimestad inbjöd härefter de svenska arbetareföreningarnes medlemmar till den industriexposition, som nästa år kommer att ega rum i Köpenhamn, och herr Krook inbjöd likaledes till den industriutställning, som kommer att anställas i Göteborg samma år i samband med det! allmänna landtbruksmötet derstädes. Under sammanträdet upplästes ett från i Trondhjems arbetareförening ingånget lyckönskningstelegram, och uppdrogs åt mötets styrelse att besvara detsamma. I enlighet med komiterades förslag beslöts, att nästa nordiska arbetaremöte!? skall ega rum i Köpenhamn 1873. Ordföranden upplöste derefter mötet med ett lörträffligt tal, hvari uttalades det säkra hopp att detta första nordiska arbetaremöte skulle bära nyttig frukt för de skandinaviska arbetareföreningarna. Hrr Blomstrand, Krook, Gamborg och Rimestad tackade å mötets vägnar hr Ljungberg för det förtjenstfulla och nitiska sätt, hvarpå han ledt mötets förhandlingar.