Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juli 1870, sida 1

middagsförhandlingar i de tre olika sel tionerna. För hvad som i dessa besluta sredogjordes emellertid vid allmänna san manträdet på eftermiddagen, hvarföre ja genast öfvergår till en skildring af dett: ivilket tycktes vara det mest besökta alla sammanträden under mötet — en sto Idel af Norrköpings arbetareförening, hvi ken ankommit med ångfartyg på morgoner bidrog naturligtvis härtill; Första sektionens referent redogjord först för förmiddagens diskussion hvad an gick programmets fråga: , Huru skall nyk terhet och sedlighet inom samhället bäs befrämjas? Sektionen hade stannat vid föl Jande resolution, föreslagen af hr Blom strand: Sedlighet främjas bäst dels genom samhällsmed lemmarnes aktgifvande på sig sjelfva samt aktnin för sitt eget värde som menniska och medborgare dels genom allt som kan leda till en fruktbrin gande kristlig och folklig upplysning, d. v. 3. e upplysning som går till hjertat och verkar föräd lande derpå, styrker viljefriheten, utvecklar för ståndet och väcker den rätta frihetskänslan. Stör sta vigten ligger härvidlag på qvinnans sedlighe samt att hon såsom duglig husmoder skapar om kring sig ett hem, der hennes make väl trifves oc! der barnen fostras till lefvande kristendom sam lära att älska och akta arbetet. Detta blef äfven mötets i dess helhe resolution. Hvad nykterhetens befrämjande inon Sverige angick, hade sektionen ansett erfordras en bränvinslagstiftning, som icke lockar kommunen att ockra på sin frihet samt goda efterdömen från arbetareföreningarnes och bättre lottade samhällsmedlemmars sida, äfvensom en på sakförhållanden grundad upplysning om starka dryckers beskaffenhet och deras närmare och sjermare verkningar samt om de välgörande följderna af deras umbärande. Åfven denna resolution gillades af mötet, dock först sedan hr Ekdahl, radikal i detta fall som i alla andra, lifligt förordat mötets opinerande för den s. k. Mainelagen, den af åtskilliga stater i Norra Amerikas republik antagna författning, hvilken helt och hållet förbjuder bruket af bränvin. Tredje frågan: ,Hvilka åtgärder böra och kunna vidtagas för att åstadkomma en förbättrad uppfostran för arbetarens barn och bereda minderåriga arbetare tillfälla till åtnjutande af skolundervisning ?, af sektionen, på förslag af hr Blomstrand, besvarad på följande sätt: ,, Svaret innehålles hufvudsakligen i det svar som afgifvits på törsta frågan, men afdelningen vill här tillägga att barnen i sjelfva skolan lära sig arbeta så, att de barn, som qvarstanna skolan längre tid än som erfordras för inhemtande af skolans egentliga läroämnen, må i sammanhang med sjelfva skolgången lära sig något handtverk eller handarbete. — Denna fråga gaf anledning till en liflig kontrovers mellan hrr Ekdahl Blomstrand, skolläraren Herrlin från Karlshamn, samt Struve. Förslaget gillades emellertid af mötet. Fjerde frågan, rörande bestämmelser ansående arbetstiden, syftande dithän, att arbetaren må få mera tillfälle än nu är vanliga förhållandet att besöka skolor eller på annat sätt förskaffa sig bildning, bevarades af mötet, utan diskussion, på det sätt, hvilket af sektionen formulerats: ,,Det bör ligga i hvarje arbetsgifvares välförstådda intresse att hos sina äldre och yngre irbetare väcka och underhålla ifver och ust att i Söndagsoch aftonskolor vinna vildning och upplysning, äfven om detta cke kan ske utan inskränkning af den lagliga arbetstiden. Andra sektionens referent, litografen Ström, redogjorde derefter för den behanding i nämnde sektion frågan: ,,Hvilka äro le bästa medel att förmå arbetaren att söra sig delaktig utaf de förmåner, som pensionsoch ränteförsäkrings-anstalter, jJukhjelpsföreningar, sparbanker och brandörsäkringsanstalter för lösegendom m. fl. medföra; och huru skall hans förtroende ill dessa inrättningar väckas? rönt. Hvad de fyra förstnämnda af dessa förmingar beträffade, hade sektionen uttalat sig mera i allmänhet om de bevekelsegrunler, som borde förmå arbetarne att inträda leri, och på hvilka deras uppmärksamhet orde väckas genom offentliga föredrag, enskilta samtal m. m. Mötet gillade de åsigter, sektionen utalat. Rörande medlen att förmå arbetarne till inträde i brandförsäkrings-anstalter hade afdelningen bl. a. hemstält till mötet att esluta en skrifvelse till samtliga brandörsäkringsbolagen i Skandinavien om nedsättning med 50 proc. i brandförsäkringsufgiften för assuranssökande, tillhörande arbetareföreningar eller andra sjelfhjelhsöreningar, derest sådan nedsättning af dessa föreningars styrelse tillstyrkes. Härom uppstod naturligtvis diskussion. Flera talare: hr Blomstrand, fabrikör Hagelundh och hr Cyrus från Norrköping, arr Struve, Hagerman och Johnsen uppträdde ifrigt och bestämdt mot denna af sektionen uttalade åsigt, hvilkens tillämpning enligt deras förmenande skulle verka demoraliserande på arbetaren, ithy att han derigenom skulle bli föga bättre än en allmosetagare. Förre riksdagsmannen Vougt från Nyköping lemnade den upplysning, att den komite, hvilken nedsatts för uppgörande af förslag till nytt reglemente för Städernas allmänna brandstodsbolag, bl. a. föreslagit vissa premier åt arbetare, som brandlörsäkrat sin egendom och tillika vore medlemmar af en brandkår. Ordföranden sramhöll det fördelaktiga i detta förslag, hvars antagande han trodde skulle verka