Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juli 1870, sida 2

liga antal medlemmar med hvarandra. De franska auktoriteterna dela de anklagade i två klasser: de, som redan förut varit! dömda, och de, som för första gången äro ställda inför rätta. Bland de förstnämnde omtalas: Barlier, chefen, eller åtminstone den verksammaste medlemmen inom parisergruppen; Malou, hvilken tidt och ofta besökt de orter, der arbetsinställningar förekommit; Lindy. ombud på kongressen i Brissel och mottagare af chifferbrefven. Hos den sistnämnde har man äfven anträffat recept för fabrikationen af nitroglycerin och kommit på spåren en annan uppfinning, genom hvars användande i glasflaskor, och inkastandet af dessa i hus, svåra explosioner med lätthet skulle kunna åstadkommas. Ehuru vi redan lemnat en kort öfversigt af dem nyligen aflidne Barbes lefnadsöden, anse vi oss böra komplettera densamma med följande: Armand Barbös var invecklad i insurrektionen April 1831, misstänkt för deltagande i Fieschis attentat den 18 Augusti 1835 och var hiktad under flera år på grund af hemliga vapenoch krutupplag, som hos honom påträflats. Han var hufvudledaren för upproret den 12 Maj 1839, då han i spetsen för en ringa hop (hvaribland Blanqui och Bernard) anföll vaktposterna vid conciergeriet, dödade en löjtnant och ville storma polisprefekturen för att störta Ludvig Filips regering. Barbes blef under den förtviflade barrikadstrid, som då förekom, sårad i hufvudet och föll i municipalgardisternas händer. Domstolen dömde honom till döden. Ett par timmar före exekutionen blef han, på grund af hertigens och hertiginnans af Orleans förbön, benådad till lifstids fängelse. Den 24 Februari 1548 blef han frigifven, blef vald till öfverste i nationalgardet och inträdde i nationalförsamlingen som deputerad för Aude-departementet. Han utmärkte sig emellertid genast genom sina fanatiska tal och deltog endast få dagar i församlingens möten. Deremot organiserade han det socialistiska upproret den 15 Maj, som återförde honom i fängelset. År 1854 ville; kejsar Napoleon skänka honom friheten; med anledning at ett bref, som Barbös! hade offentliggjort, och i hvilket han uttalade sin glädje öfver, att man nu skulle utveckla det nationella bancret i striden mot Ryssland. DBarbös protesterade mot denna nåd och lemnade endast fängelset för att resa till Paris och protestera mot frigifvandet. Då man detta oaktadt icke ville häkta honom på nytt, gick han i frivillig landsflykt. Barbås ville icke heller begagna sig af kejsarens allmänna amnesti! den 15 Augusti 1869 för att återvända till Frankrike. IIans oböjliga jarakterssasthet och hans fullkomliga oegennytta erkännas vid hans död af alla. Barbes var född af rika 1öräldrar, men använde hela sin förmögenhet i de revolutionära idternas tjenst. Det säges, att Thiers förbereder ett stort arbete, som skulle blifva ett slags politiskt testamente af honom. Ilan vill deruti nedlägga alla sina idter öfver politik, litteratur, moral, religion och de sköna konsterna. ENGLAND. Förslaget till irländsk agrarlag, som från öfverhuset nyligen öfvergått till behandling i underhuset uti ett mycket stympadt skick, gifver f. n. anledving till allvarsamma bekymmer. De värda lorderna hålla strängt på de åsigter, som förmått dem till att söka åstadkomma högst betydande förändringar i regeringsförslaget, och regeringen å sin sida är deremot fast besluten för att icke medgifva några väsendtliga förändringar. Ifall ingen enighet kan åstadkommas, säges regeringen hafva beslutat att för innevarande parlamentssession återtaga förslaget. Efter hvad påstås, lärer Bright vara betydligt på bättringsvägen. I öfverensstämmelse med den önskan, som af lord Clarendon i lifstiden blifvit uttalad, skall hans begrafning ske i all tysthet, och endast hans allranärmaste anhöriga skola bevista densamma. Liket skulle som i Lördags föras till familjegrafven i Watford. Efter de energiska åtgärder, som myndigheterna i Cork vidtagit, lärer lugnet der hafva blifvit återstäldt. Emellertid ha de dervarande skomakaregesällerna nu ätven gjort strike. RYSSLAND. Kejsar Alexander har på vägen till Warschau passerat Breslau, der kronprinsen af Preussen hade infunnit sig för att taga j j