Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juli 1870, sida 2

Article Image
rich, undanröja de fördomar, som här och der ännu äro rådande i afscende på qvinnornas studium af medicinen. Dessa fördomar afse den fara, som hotar ifrågavarande studerandes qvinlighet isynnerhet vid studiet af anatomien. Man kan emellertid måhända sätta sig öfver detta, i betraktande af den utomordentligt gagnande verksamhet, som man kan lofva sig af vetenskapligt bildade qvinnors läkarepraktik på vissa medicinska områden. Härmed äro dock ingalunda de betänkligheter undanröjda, som man måste hysa mot qvinnors tillträde till universitetsstudiet öfverhufvudtaget, med afseende på det qvinliga slägtets närvarande bildningsförhållanden. Dessa betänkligheter har den berömde historikern Heinrich von Sybel i Bonn på ett högst träffande sätt uttalat i sin skrift ,Om qvinnans emancipation. Ilan yttrar deri: ,,Om våra universitetskollegier redan nu duga för damer, så skulle de vara oändamålsenliga för de manliga studenternak. Detta gäller äfven omvändt. Derigenom, att många qvinnor fordra, det man, om de endast visa vetgirighet, utan vidare skall för dem öppna alla universitetssalar, bevisa de, att de sakna ivsigt i sina egna förhållanden och i bildningsförirfvandets väsende. Enligt deras åsigt är ett år af flitigt arbete med pensel och palett tillräckligt för att framställa konstnärinnan fullfärdig; enligt deras åsigt är en ettårig kurs i handelsinstitutet tillräcklig för att vara färdig till bokhållare på det förnämsta köpmanskontor; enligt deras åsigt är det tillräckligt att hafva besökt högsta klassen i en , högre flickpension för att vara mogen till studier vid universitetet! I öfverensstämmelse härmed framställas fordringar, icke blott om damernas införande i vetenskapernas tempel, utan äfven om ernående af statens auktorisation till en oflentlig verksamhet. Dessa sordringar äro lika förtidiga som naiva. Man måste känna förhållandena inom våra .högre slickpensioner — de högsta allmänna bildningsanstalter, som vi ega — man måste se, huru der ytligheten frodas under skenet af mångkunskap, huru der allt beror på att ge Evas täcka döttrar en glänsande polityr, en grann, vetenskapligt fosforescerande utansida med sig ut i verlden, ut i salongerna. Och härmed jemföre man den grundlighet, hvarmed i de till universitetet förberedande lärdomsskolorna vetenskaperna idkas; man betrakte hvilka fordringar, som vid examen ställas på gymnasiernas abiturienter — och man skall, om man är opartisk, ej våga förklara qvinnornas nyssnämnda fordringar för berättigade. Visserligen kunde man säga, att vilkoren för erhållandet af tillträde till universitetet äro för stränga. Om man ville medgifva detta, måste man samtidigt påyrka, att universitetslärarne nedstege åtskilliga trappsteg från sin höga ståndpunkt af vetenskaplighet. Men detta skulle väl ändå vara en alltför stor och farlig koncession till förmån för damerna. Undervisningsministern har nyligen från monarkions alla universiteter infordrat ett betänkande öfver, huruvida abiturienterna vid realskolorna (lärda skolor, i hvilka hufvudsakligen undervisas i moderna språk och naturvetenskaper) böra erhålla tillträde till universitetsstudierna inom vissa fakulteter. Betänkandena ha till största delen utfallit nekande, och detta på den grund, att abiturienterna vid ifrågavarande skolor sakna den genombildning i de klassiska språken, som ensam betryggar ett gagnande resultat af universitetsstudierna och som endast kan vinnas vid gymnasicrna. Nåväl: anser man rtealskole-abiturienterna, hvilka under 8 å 9 år i sitt anletes svett ätit den grundiiga vetenskapens bröd, icke mogna till universitetsstudier, hvilken dam med en genomsnittsbildning från våra , högre flickpensioner skulle väl då, ester sträng sjelspröfning, vilja tillskrifva sig denna mognad? Professor von Sybel menar för öfrigt, att unga damer mycket väl ega förmåga att lära de begge klassiska språken. Härmed är visserligen intet nytt sagdt. Ursarenheten har redan i århundraden bekrästat detta; men den nyare tiden är öfverhufvudtaget icke gynnsamt stämd för studiet af dessa språk, och det kommer fördenskull alltmer ur modet samt iär tillochmed redan fullkomligt utdödt bland damerna. Men deras förmåga att lära latin och grekiska fortfar, och fördenskull kunde man alltid väga ett försök med upprättandet af fruntimmersgymnasier och fruntimmersrealskolor. Härpå utgår också prof. von Sybels förslag; han kallar upprättandet af dylika skolor en handling af rättvisa mot qvinnoslägtet. Men härvid möter den gode professorn en ledsam otur. Utgående från den mycket riktiga förutsättningen, att äktenskapet dock alltid är och förblir qvinnans närmaste mål, såsom varande hennes egentliga kall, fordrar han att den unga qvinnan från och med sitt 15:de år skall ha blott en högskola, föräldrahemmet, blott en professor, modren. Dermed skulle för den blifvande makan med det ar IT IP I bb

5 juli 1870, sida 2

Thumbnail