Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juli 1870, sida 2

Göteborg den 4 Juli. Det vigtiga regeringsbeslutet rörande den filosofiska graden har nästan helt och hållet undgått pressens betraktelser. I Eskilsna tidning skrifves emellertid härom ljande, som vittnar om full bekantskap med ämnet: För den nu beslutna reformen i de för filosofie doktorsgraden nödiga examina tala många skäl. Såsom det förnämsta torde böra framhållas svårigheten att inom en kortare tid — enligt regeln ett halft men i praktiken vanligen ett helt år — aflagga en så vidlyftig examen som den hittills varande filosofie kandidatexamen. Ty med sina stadgade tolf betyg — af hvilka sex i bestämda ämnen, de der dock ofta reducerats till fem eller fyra — samt sex i trenne med hvarandra beslägtade hufvudämnen har den nämligen egt vitsord för på en gång en allmänt humanistisk bildning och en djupare insigt i en viss vetenskapsgrupp. Denna svårighet har ock orsakat, att man understundom icke varit så noga med afseende å slägtskapen mellan de ämnen, i hvilka högre betyg skolat företes. Så har man haft exempel på, att med beröm godkända betyg i statistik, botanik och hebreiska språket fått gälla såsom konstituerande den högre, mera speciella vetenskaplighet, å hvilken denna examen bort vara ett kriterium. a andra sidan åter har sammanplockandet af de många s. k. fyllnadsbetygen för personer med en grundlig speciel bildning baft till följd stor tidsutdrägt med ty åtföljande s. k. omtentamina. På grund häraf har filosofie kandidatbetyget ena gången varit belöningen för jemförelsevis ytliga och lätt gjorda studier, den andra åter för grundliga sådana, hvilka kräft mångåriga ansträngningar ätven af en högt utbildad intelligens. Derför hafva ock, ända från första införandet af de nu gällande akademiska statuterna, röster höjt sig, som yrkat filosofie kandidatexamens tördelande i tvenne olika examina. Det är i synnerbet prof. Ribbing i Upsala, som med energi kä pat för denna äsigt. Först uppträdde han 18. eller 53 med en genomgående kritik öfver de nämda statuterna, dervid yrkande på införandet af en förberedande examen för den filosofiska graden, ungefär motsvarande den förut i Lund brukliga filologie kandidatexamen. Sedan framställde han under förra hälften af 1860-talet inför filosofiska fakulteten ett detaljeradt förslag i ämnet, hvarpå, om vi ej missminna oss, det pu fattade regeringsbeslutet i hufvudsaklig mån grundats. Enligt detsamma skall filosofie kandidatexamen hädanetter utgöra en pröfning rörande innehafvandet af en högre humanistisk bildning, licentiatexamen åter en dylik med afseende å djupare insigter i en viss branche af speciella vetenskaper. Till doktorsgrad fordras naturligen, utom att hafva aflagt dessa examina, såsom förut, att offentligt försvara en för densamma författad afhandling. I den förra af dessa examina, i hvilken teoretisk filosofi, historia, latin, nordiska språk samt matematik eller någon af naturvetenskaperna äro s. k. tvångsämnen, fordras att den examinerade skall hafva erhållit tillsammans åtta betyg. Praktisk filosofi och grekiska, som i nuvaramde kandidatexamen ingått såsom tvångsämnen, upphöra således att vara det; och i deras ställe tillkommer nordiska språk — en anordning, som man ej annat kan än på det högsta gilla. Men dessutom kan väl fråga väckas om ej äfven nyeurorpeisk linguistik i våra dagar bort göras till ett i denna examen obligatoriskt ämne. Troligen hafva likväl vederbörande ansett, att detta ämne ej i våra dam m 11 55. F5j