Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1870, sida 2

—744—271440ö — för utlåning från kl. 8 lösning från kl. 31,12—2 p. d. . Hdkulan på Navigationsskolan uppstiger 5 min. y före 1 och faller kl. 1 p. d. 5 Husewn hålles öppet från kl. 10 f. 11.—133 e. m It; och kl. 4—6 e. m. — Läsrummet hålles öp pet från k. 10—421 Musei bibliotek hälles öpp: —11 f. m. och för fö —— G lndustrioch landtbruksmötetsi i Borås. ; Det tal, hvarmed, såsom förut är nämdt,; andshöfdingen grefve I. Sparre öppnade letta möte, och som lär hafva lifligt an-j slagit åhörarne, hade följande lydelse: Mer än någonsin, eller någonstädes, är i vår tid sa ch för vårt land den industriella utvecklingen en d ifsfråga. Om redan den gamla eller medeltidensc listoria visar oss de folk, stående främst i civili-s ation, hvilkas industri och handel, ty för att rätt 1 och varaktigt blomstra måste den senare grundas 1 vå den förra, täfla med, eller öfverträffa de andras, ti mru mycket mera måste icke detta vara fallet i sc len nyare tiden, då industrien växt till en magt, ! 1 som tagit i sin tjenst de tid efter annan upptäckta I naturkrafterna, som förbinda skiljda verläåsdelar, och med blixtens, med tankens hastighet sprida! sina uppsinningar till de aflägsnaste delar af jord-;1 klotet. i Skandinavien intog en gång en framstående plats l bland Europas länder. Tiden för vår politiska öfvermagt är förbi; men på de fredliga idrotternas s fält böra vi fortfarande kunna häfda vår plats, om 1 vi, aktgifvande på tidens kraf, begagnade, dels vårt, med afseende på handeln, förmånliga läge emellan den redan långt hunna Vestern och den mägtigt i framåtgående Östern, dels våra naturliga industri-A ella tillgångar samt vårt folks anlag och krafter, f bemöda oss att icke blifva efter i den täflan, som 7 verldsdelarnes skilda folk sing emellan anställa på f industriens bana. lg Denna kan nemligen ännu stå oss öppen, men utan väldiga ansträngningar från vår sida, är den let snart icke mer. Det skall ty förutan icke 1 vara oss möjligt, att följa de andra folken i deras icke framåtskridande men raska framsteg på detta f ält, der i ordets egentliga bemärkelse stillastående 4 ir återgång. Ju raskare nemligen de industriella ; uppfinningarne och förbättringarne, samt i följe ) lermed de folks intelligens och utveckling, som åt lem egna sig tilltaga, desto större blir afståndet mellan de fortgående och de stillastående nationerna, desto förskräckligare tillbakagåendet för de : senare. Om i fordna tider inemot ett århundrade erfordrades för att i ett land utbilda en industri-1 gren, så är numera ett årtionde dertill tillräckligt. , Beviset härför är Belgien, och snart äfven Ryss) land, hvars industri hastigt så utvecklat sig, att det snart med Amerika täflar att locka till sig våra k söner, våra bästa krafter. 4 Emigrationen, som enligt officiella uppgifter 1869 borttog 39,000 menniskor eller icke långt ifrån i j 2, af landets hela befolkning och derigenom anses väsendtligen hafva bidragit till den årliga folkmängdsminskning, som af dessa uppgifter konstateras, är en oroande företeelse. Denna år för är i geometrisk progression tilltagande emigration skall naturligtvis ännu mera tillvexa. Ett folk lemnar icke fosterlandet utan skäl. Kärleken till hembygden, till anförvandter och vänner är en mäktigt återhållande kraft. Om också hos en och annan lusten för äfventyr eller tillsalligt missnöje verkar förledande, så kan det icke: ensamt vara anledningen till en jemförelsevis så oerhörd utflyttning. Det är, medgifvom det, bristen på utkomst, på utsigter och förkofran, som lockar mängden att begifva sig dit, der de finna eller hoppas finna sådana utsigter dertill. Vi mäste således söka efter orsakerna. Låtom oss rådfråga erfarenheten. Den säger oss att utflyttningen sker företrädesvis till Amerika och från de; europeiska samhällen, der någon nämnvärd industri ej finnes, der befolkningen endast sysselsätter sig med jordbruket. Denna näring, så mycket jag än företrädesvis älskar den, kan ej ensam, i saknad af understöd från andra, rätt blomstra. Samhället är — denna mångfaldiga gånger upprepade sats må synas trivial -en organism, ett träd, hvars särskilda grenar måste stödja och befordra hrarandras utveckling och förkofran. De menskliga anlagen fordra olika verksamhetssferer. Ilos en uteslutande eller nästan uteslutande jordbruk, ellerurproduktionsnäringar idkande nation blifva en stor del af dessa anlag och de naturliga hjelpkällorna obegagnade, onyttiga. Folkets intellektuella utbildning, dess företagsamhet och drift hämmas derigenom. Det är exemplen af olika verksamhet, som mana till företagsamhet. Ett misslyckadt försök afskräcker mindre, då ett lyckadt i en annan väg kan åberopas; och af denna företagsamhetsanda beror nationernas ekonomi och deraf deras bestånd. Ett land som saknar inhemsk industri kan icke eller utsträcka sin handel — också ett vilkor för utvecklingar. Industrien och handeln sporra företrädesvis befolkningen till verksamhet, befordrar hastigast välståndet, framkallar vetenskap och konst, åstadkomma förbindelsen med skiljda trakter. Dessa näringar gifva afsättning åt jordbrukets alster på samma gång de i sig upptaga en del af dess söner, som i saknad häraf trängas om den torfva, at hvilken de söka en mager utkomst. De europeiska samhällen, från hvilka emigrationen förnämligast sker, äro också sådana, der näringslifvet icke blomstrar. Irland, bland Tysklands stater Mecklenburg, till en del Hannover m. fl., Italien samt Sverige, Norge och Danmark lemna en betydlig kontingent deraf. Från de industriidkande länderna: England, Skottland, Belgien, Holland, Frankrike, Preussen, Österrike och Sachsen är emigrationen ej nämnvärd. De olika näringsgrenarne erbjuda här befolkningen tillfällen till utveckling af deras olika anlag, och jordbrukaren afsättning af deras alster. Det lilla Schweiz, också ett industriidkande land, utsänder sina söner såsom köpmän kring verlden, der de afsätta sitt lands industrialster, men de förblifva schweizare och återvända till hemlandet. Gå vi nu, hvad särskildt angår Sverige, tillbaka till våra officiella statistiska berättelser, så finna vi samtidigt med den tilltagande utflyttningen och folkmängdsminskningen under de föregående åren af 60-talet i jemförelse med, andra industriidkande länders ganska obetydliga tillvext, men under de 3 sednaste åren en högst betydlig minskning i tillverkningsvärdet af våra fabriker och manufakturer. Detta tillverkningsvärde, som 1866 utgjorde 83,748,425 riksdaler, redan en ganska låg summa i ett land med mer än 4 millioner menniskor, hade under år 1869 minskats med 4, 560,957 riksdaler eller till 79,179,464 rdr och 1868 med ytterligare 1,878,546 rdr eller tillsammans 6,147,515 rdr, således en minskning under 2 år af nära åtta procent, och vi äro öfvertygade att, till följd af 1868 års missvext, minskningen 1869, som ej ännu officielt uppgifvits, är jemförelsevis ännu större, Samtidigt med denna minskning i tillverkningsvärdet vid fabriker och manufakturer visa samma embetsberättelser en ännu betydligare minskning i husslöjden. Tillverkningen vid väfnadsindustrien i Elfsborgs län, som i början af 1860-talet uppgick till 24 å 26 millioner, hade 1867 nedgått till 13,553,000 och 1868 till 12,573,000 och från 1864 till 1868 nedgått i Gefleborgs län . . . . 3,199,000. 2,672,000. i Vesternorrland . . 1,300, 000. 51,250. : ImA 59 5nna 13A FAA