Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1870, sida 1

e t g 2 — oekj.? 119 11 70DCTIIKC. hållning i den slesvigska srågan, men at Clarendon redan då var på det klara med att Ingland knappast skulle komma at uppträda aktift i striden, emedan drott ningen af all makt satte sig deromot. De tillades lord Clarendon följande förtroligs yttrande till en af de tyska sullmäktigo på -konferensen: I betvillen vil icke, at England är en stormakt; men i hvarje fråga är det endast då en stormakt, nål det gör bruk af sin fulla makt, och dett skola vi icke göra i den danska frågan. Dermed lärer Clarendon ha åsyftat ett bref från drottningen till hertig lrnst aj Coburg, hvari hon yttrade, att hon aldrig skulle lemna sitt bifall till ett engelskt krig mot Tyskland. Om denna sinnosstimning voro kabinetten i Wien och Borlin väl underrättade, och lade derför icko sor. deles vid sig lord Russells protester. I April 1864 inträdde lord Clarendon som kansler för Lancaster ånyo i Palmerstons kabinett, Är 1865 öfvertog han krigsministerns portfölj. I början af 1868 uppdrogs åt honom en diplomatisk mission till påfven och till konung Victor Emanuel för att förebygga det hotaude kriget, och lord Clarendon förklarade vid detta tillfälle, att lngland, i händelse af krig, skulle iakttaga en mot Frankrike välsinnad neutralitet. 1 Januari 1869 återupptog han, i förening med den nordamerikanske ambassadören Reverdy Johnson, de sörut af lord Stanley ledda underhandlingarne i Alabamafrågan, och det syntes då, som skulle han tillvå abragt en för begge parterna tillfredsställande lösning, då traktaten i April nästan enhilligt blef förkastad af senäten i Washington. Sedan höll han i sina tal uti öfverhuset (i Juni 1869) på nödvändigheten att häsda hationaläran. Den sista diplomatiska förhandling, vid hvilken lord Clarendons namn är föstadt, var Marathonfrågan, i hvilken han till en början visade sig något retlig, men sedan drog sig tillbaka, i det han gick in på mera moderata åtgärder, Clarendon utmärkte sig som statsman genom en klok moderation och en fördomsfri uppsattning både af de engelska och utländska förhållandena. I allmänhet följde han samma grundsatser i den ut politiken som Russell och Palmerston, men var dock mindre än sina föregångare benägen till inblandning i kontinentens angelägenheter. Man har ofta tillagt lord Clarendon särskilda sympatier för den politik, som fölides af kejsar Napoleon, till hvilken han stod i personligt vänskapsförhållande; men i sitt uppträdande som utrikesminister har han icke fått tillfälle att ligga i dagen denna förkärlek för Frankrike. Som partiman var Clarendon icke framstående, utan intog tvertom i många frågor en mellanställning mellan whigs och tories. Då ministören Gladstone-Ilussell i Juni 1866 hade begärt afsked på grund af nederlaget i frågan om valreformen, och då drottningen åt lord Derby uppdragit det nya kabinettets bildande, gjorde denno först ett försök att bilda en koalitionsministör, bestående utaf moderata min af begge partierna, samt vände sig af denna anledning till lord Clarendon, mark ar Landsdown och hertigen af Sommersöt för att förmå dem till inträde i det nya kabinettot. Först sedan dessa hade afslagit lord Derbys anbud, bildades ett rent torykabinett. I det tal, hvarmed lord Derby framlade sitt program för öfverhusot (den 9 Juli 1866), förklarade han, att det hade varit bans afsigt att konstruera ett kabinett på en vidsträcktare basis, samt att deruti upptaga medlemmar, som, utan alt tillhöra det konservativa partiet, dock kunde förena sig med detsamma, utan att ——7 2—— ER uppoffra sina grundsatscrk. I dessa ord ir lord Clarendons politiska partis ning karakteriserad. I sitt äktenskap med en dotter till gresven at Verulam hado han fyra barn, af vilka det äldsta, Edvard Ilyde, baron Uyde, är födt i Dublin år 1816. SPANIEN, Exdrottning Isabellas tronafsiigelse tär u en fait accompli, Den 26 dennes har lon i Hotel Basilewski (i Paris) underecknat det dokument, i hvilket hon aftår från thronen till förmån för sin von, Ufons, prins al Asturien. Vid denna akt oro närvarande: exdrottningens mor, inanten don Sebastian och de medlemmar f den spanska emigrationen i Paris, som inu äro trogua konung Ferdinand VII:s lotter. Det heter, att Isabella tillika unlertecknat ett manifest till spanska folket. 20 franska tidningarne förmena, att , Alonsisternas parti, till följe af Isabållas bdikation, skall tillväxa i antal och heydeise, Isabella har underrättat påven m sin thronafsägelse och anhållit, det den helige sadren måtte uttala sin apotoliska välsignelse öfver Alfons och hans ättigheter till Spanicn. Danmark. Slesvigska frågan. Man läser i flera tidingar, att Preussen nu ändiligen skulle ara sinnadt att göra Danmark ett nytt slag till lösning af nnda fråga rah