Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1870, sida 1

meningen, hvilken dock är mera skenbar än af praktisk betydelse; ty redan förut ha mairerne i allmänhet varit valda inom municipalråden. Af de cirka 40,000 mairer, som stå i spetsen för de franska kommunerna, lärer det knappast vara 1,000, som äro valda utom municipalråden. Ollivier har — som man vet — ofta visat sig retlig under förhandlingarne i lagstiftande församlingen, hvarför han serskildt ett par gånger drabbat samman med presidenten Schneider och deputeraden Kåratry. Under den vidlyftiga diskussionen om mairernas val afgaf han i detta afseende en öppen och frimodig förklaring, som blef serdeles väl upptagen af församlingen. Han yttrade: Med eder tillåtelse vill jag oförbehållsamt medgifva, att det någon gång händt mig, att misstri endet t:ll mina ord eller till mina tydligt tillkännagifva afsigter gjort ett visst intryck på mig; men vid närmare eftertanke har jag insett, att jag haft orätt. Då man befattar sig med politik; då man som minister leder sitt lands angelägenheter, måste man framför allt finna sig vid att se sina afsigter anfallna och misskända; men då man vet med ,sig, att man uppfyller sin pligt, kan man med förtröstan hoppas på framtidens dom. Denna — efter min mening — allt för stora retlighet är en lika stor villfarelse, som om en smed skulle beklaga sig öfver att vara nödsakad att arbeta i stark hetta, hvilket ju just är grundvilkoret för hans handtverk. Så är ett orättvist bedömande något, som rent af tillbör en ministers ställning, och man gör derföre bäst uti att gå så lätt deröfver som möjligt. ENGLAND. Ett telegram har bringat det sorgliga budskapet om den stora förlust, som drabbat England och den Gladstoneska ministören, i det utrikesministern lord Clarendon den 27 dennes på morgonen allidit efter en kort sjukdom i en ålder af 70 år. George William Frederik Villiers, baron af Hyde, grefve af Clarendon, var född i London den 26 Januari 1800 och härstammar från familien Villiers, grefvarne af Verscy, som år 1776 blefvo upphöjda till grefvar af Clarendon. Under namn af Villiers studerade han vid universitetet i Oxford, inträdde på den diplomatiska banan, och var från 1820—1823 attach vid den engelska ambassaden i Petersburg. ir 1831 blef han uppdragen att alsluta en handelstraktat med Frankrike. Det var dock specielt i Madrid, dit han år IS33 blef sänd som ambassadör, som han tilldrog sig uppmärksamhet genom sin fasta och värdiga hållning under de blodiga striderna efter Ferdinand VII:s död. Trots : de sympatier, han såsom whig hyste för drottning Isabellas konstitutionella regering, bidrog han att mildra inbördeskrigets olyckor genom att affatta den konvention, som afgjorde fångarnes öde. Sednare gjorde han sig till målsman för negrerna och förmådde Spanien att ansluta sig till de makter, som verkade för slafhandelns upphörande. Efter att hafva åter-: vändt till England år 1839, försvarade lord Clarendon, som året förut hade ärft sin: f — onkels namn och säte i öfverhuset, med mycken värme mat markisen af Londonderry de nya institutioner, han hade understödt i Madrid. Mot slutet af år 1841 drog han sig tillbaka med sina vänner, i det han dock endast bekämpade de poliI Y tiska åtgärder, som utgingo från sir Io-I hert Pesl. Då whigs ånyo kommo tilll rodret, blef han i Juli 1846 president ift handelskammaren och året derefter lardlöjtnant i Irland ester lord Bessboroughsu död. I Irland har hans välgörande sty-så relse lemnat etter sig ett vackert minne, k synnerhet aflade han ett bevis på modeation, då Smith OBrien och haas anhän-v zare togo till vapen, och det tillskrifves s(h 10nom, att de fattigas nöd blef afhbulpen, I ut talrika verkstäder blefvo upprättade, amt att fabrikerna blefva uppmuntrade. På lerd Perby öfvertog ledningen af staens angelägenheter, afgick lord Ularendon Februari 1852; men toryernas triumf var t lott af kort varaktighet, och året derefter lef han statssekreterare i utrikesministåon uti den då bildade koalitionsministeren. lär ådagalade han så stor skicklighet, att.) ord Russel och lord Palmerston gjorde allt ör att qvarhålla honom på denna post. Jet var lord Clarendon, soni ledda de svåra d ndechandliagar, som förde till alliansen hellan England, Frankrike, Turkiet och ardinien. I början af kriget förebrådde fo nan honom en viss slapphet i hans föral ållande till Ryssland; men den hållning t, an intog på kongressen i Paris, likasom 0 fven hans åtgöranden för occupationen ar arne i Donaumynningarne och vid frågan 8t m Donaufurstendömenas gränsor (1856), ittnar om en sällsynt fasthet och ihärdiget vid värnandet af sitt lands ära, och essa handlingar utgöra glanspunkterna på ans diplomatiska bana, I början af år 858 följde han lord Palmerston, då denne ni rog sig tillbaka från statslifvet. Ar 1861 ya lef han sänd som utomordentlig ambhasfö adör till konungens af Preussen kröning. de 3 lbaAanfarancan 50 4 AH