Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juni 1870, sida 3

Sv 5—119111— Uppgifter rörande Stockholms Handel och Sjöfart 1869. Detta utgör titeln på en broschyr, nyigen utgitven af hamnkapten F. v. Sydow och innehållande fullständiga och särdeles intressanta statistiska uppgifter rörande: dessa ämnen. Vi återgifva ur , Stock-: holms-Posten följande redogörelse för dessa uppgifter: Vid den af författaren anställda jemförelse mellan utrikes sjöfarten under 1868 och 1869 visar. sig först i antalet från utrikes ort ankommande. sartyg en minskning under sistnämnde år af 45 fartyg, men deremot en tillökning i lästetal af 81 nyläster. Hela antalet sådana fartyg utgjorde under sistnämnde år 1,480 om tillsammans 61,950 nyläster, hvaraf 295 ångfartyg om 15,394 nyläster och 1,087 segelfartyg om 46,556 nyläster. Svenska voro af dessa 318 segelfartyg om 12, 879. nyläster och 178 ångfartyg om 7,720 nyläster, och at de förstnämnda egdes 33 stycken om tillsammans 2,296 nyläster af rederi bär på platsen. Summan af det fraktbelopp, som blifvit utbetaldt till från utrikes ort ankomne fartyg, utgjorde 2,426,000 rdr, hvaraf 858, 000 rår tillföllo svenska och 1,568,000 utländska fartyg, men då det, till stadens egna till import använda fartyg utbetalda fraktbelopp ej uppgår till mera än 334,000 rdr, så hafva hufvudstadens rederier utbetalt i frakter den betydliga summan af 2,082,000 rdr. j I afseende på beskaffenheten af de ankomna lasterna fördelades ofvanstående fraktbelopp sålunda: styckegods och diverse 1,303,000; stenkol och cokes 620,000; spanmål 245,000; salt 160,000; fisk, torr eller salt 98,000 rdr. Till utrikes orter afgingo 1,415 fartyg om 56,444 nyläster, af hvilka 1,098 seglande om 44,612 och 221 ångfartyg om 11,832 nyläster. I Till hufvudstaden ankommo från inrikes orter 19,178 fartyg om 188,137 nyläster, hvaraf 12,294 segelsartyg om 1 13, 854 nyläster och 6, s93 ångsartyg om 74.283 nyläster. Af tabeller, utvisande fördelningen på de olika länen af dessa fartyg, visar sig, att största varutillförseln eger rum från Vesterås län och dernäst från Stockholms, Upsala, Gefle och Nyköpings län. Från de längre söderut belägna länen är tillförseln jemförelsevis ringare och bland de norra är! den minst från Luleå. Hufvudstadens handelsflotta utgjordes vid 1869 ärs ylut af 46 stycken segelfartyg om 3,360 byklster och 35 stycken ångfartyg om 946 nyläster. Af segelflottan voro 11 skepp, 10 briggar, 22 skonertar, 1 galeas och 2 slupar. För närvarande äro för Stockholms rederiers räkning 4 större segelfartyg om tillsammans 1,000 svåra lästers drägtighet under byggnad. Af de i broschyren intagna tabeller öfver den utrikes handeln visar sig, att sammanlagda värdet af hufvudstadens import och export under 1869 uppgick till 58,533, 768 rdr rmt, hvaraf på importen belöpte sig 44,660,565 rår och på exporten 13,873,203 rdr, mot 50,929,378 (resp. 37, 700, 604 och 13,138,774) år 1868 och 33,464,827 (resp. 25,834,261 och 7,630,566) år 1859. Vidare se vi, att bland de länder, från hvilka import egt rum, kommer i första rummet England med ett totalimportvärde af 10,056,466 rdr, dernäst Lubeck med 8,154,061 rdr, Ryssland och Finland med 5,239,623 rdr, Hamburg med 4,888,640 rdr, Frankrike med 3,795,708 rdr, Holland med 2,204,984 rdr, Preussen med 2,196,539, Danmark med 2,194,449, Brasilien med 1,849,907, Norge med 1,308,665 och så vidare. Tabellen öfver exporten visar, att af stångjern exporterats inalles So), 520 centner, hutvudsakligast till England, Frankrike och Nordtyskland, af manufakturjern 88, 089 centner, hufvudsakligen till Frankrike, af tackjern 201, 163 centner, af skrotjern och smältstycken 83,921 centner, af tjära 16,851 tunnor och af hafre 775,012 kub.-sot, sistnämde nästan uteslutande på England. Jemförelsen mellan 1808 och 1869 års export och import visar för det senare året en stegrad import af hvete och hafre, men minskad af ärter och råg, äfvensom at hvetemjöl och rågmjöl. Beträffande spritvaror har importen af råvaran nedgått, men något ökats för arrak, konjak och dylikt, äfvensom för vin. Af oraffineradt socker har importen ökats, men nedgått af rasfineradt; artikeln sirap visar någon stegring. Importen af kaffe är i stigande. Importen af bomull stiger, men nedgår deremot af bomullsgarn och ullgarn. Importen af specerier visar en högst obetydlig tillökning. Af samma jemtörelse visar sig, att exporten af stångjern något minskats men ökats af manufakturjern, smältstycken och tackjern. Exporten af stål har nedgått obetydligt. Utförseln af garkoppar nedgick, men stegrades af kopparplåtar. Exporten af jernmalm visar en betydlig förminskning, likaledes den af arbetade trävaror, hvaremot spanmålsexporten är i stigande. Af en jemförelsetabell, som går tillbaka till 1766, visar sig bland annat, att exporten af stångjern var för 100 år sedan ungefär lika stor som ru, men deremot under åren 1840—1857 samt 186667 betydligt högre. Exporter af plankor och bräder utgjorde för 100 år sedan endast 20 å 30 tusen tolfter, hvarvid den bibehöll sig till slutet af 1850-talet, hvarefter den varit i ständigt stigande och förlidet år i I I I