UTRIKES. FRANKRIKE. Kejsaren säges på det bestämdaste vara emot, att de orleanska prinsarne skulle få återvända till Frankrike; likväl önskar han, att lagstiftande församlingen tager på sig ansvaret för vägran dertill, och detta utan någon påtryckning från ministrarne. Som man af ett telegram funnit, har det utskott, som till förberedande behandling hast frågan om upphäfvande af landsförvisningen, afstyrkt bifall till den gjorda framställningen. De orleanska prinsarnes skrifvelse är icke undertecknad utaf hertigen af Nemours, emedan hans barn vägrade att underteckna densamma. Den liberala pressen förmodas enhälligt komma att uttala sig för, att Ludvig Filips barn och barnbarn skola få återvända till Frankrike. Det lärer varit grefven af Paris, som i synnerbet påyrkat förenämnde skrifvelses afsändande, och detta af det skäl, att ban mera än någon annan af samiljen lider af hemlängtan. Förhandlingarne i lagstiftande församlingen ha på den sednaste tiden varit af föga intresse. Från flera håll uttalas önskan om, att sessionen måtte afslutas, så enart frågan om budgeten blifvit afgjord. I mötet den 22 dennes inlemnade 9 deputerade — hvaribland Estancelin och flera andra medlemmar af venstra centern — ett förslag, som går ut på att af allmänna medel under 10 år bevilja 4 mill. fr. årligen till anläggningen af en jernväg öfver Simplon. Man tror, att detta förslag icke skall vinna framgång, enär de flesta deputerade äro af den åsigten, att Frankrike endast i förening med Italien och Schweiz kan utföra ett så stort företag. För öfrigt råder i den franska pressen stor förbittring öfver, att Italien låtit sin ambassadör i Berlin underteckna den af oss omnämnda traktaten med Schweiz och Itali n just samma dag, då Mony framställde sin ofta omtalade interpellation. Finansutskottets betänkande har i förra veckan utdelats till medlemmarne af lagstiftande församlingen. I militärbudgeten har, bland annat, föreslagits indragande af de stora militärbefälen (marskalksposterna), på tre när. Vicomte de la Gucerronniere, hvilken utaf konungen af Belgien mottagit Leopoldsordens storkors, väntas till Paris, hvarifrån ban oförtöfvadt skall begifva sig på sin nya post som ambassadör i Konstantinopel. Det stora fransk-amerikanska telegrafbolag, hvars bildande så länge varit föreslaget, bar nu organiserat sig. Dess stiftare ha ställt sig i förbindelse med de största kapitalisterna i Paris, och bolaget lärer äfven komma att understödjas af andra financiella notabiliteter i Europa. General Dix, som varit finansminister i Förenta Staterna och derefter ambassadör i Paris, har blifvit ordförande i bolaget. ENGLAND. Ministeren, hvars lagstiftningsarbeten hittills blifvit så väl mottagna af parlamentet, synes nu skola stöta på ett icke ringa motstånd angående det förslag till undervisnirgsväsendets ordnande, som blifvit underhuset förelagdt. Gladstones förslag går ut på att inskränka den obliga