Article Image
i en liten paragraf för norrländingarnes ning, Ity de voro i stort behof af upplysningDetta tal mottogs påtagligen med något blandade känslor, och ropen: ,ned från tribunen! ,,det går I sönder m. fl. läto höra sig. Hr Munch af Rosensckiold ville till det af Westenius betonade: Jag vill lägga ett ,,Jag skall; först genom att enstämmigt uttala dessa ord, skulle svenska folket vinna gehör för sina fordringar. Hr Wetterström uppmanade en och hvar att begagna de rättigheter, han redan egde, för att sålunda undgå den förebråelse som nu ofta rättvisligen göres massan saf folket för liknöjdhet i afseende å allmänna frågor. Ir Olsson uppläste ett bref från handlinden Leufstedt, hvari han tillkännagaf sig vara förhindrad att öfvervara mötet, men bad de församlade vara öfvertygade om, att han fortfarande vidhöll sin äsigt om nödvändigheten af allmän och lika rösträtt m. m. Husegaren Svensson talade i samma syftning. Sedan sålunda denna fråga var ventilerad, erhöll hr Bälow ordet för att lägga de församlade I på bjertat behofvet af en högre folkbildning; ty den nuvarande bristen derpå gjorde, att folket i flera fall blefvo sina egna förtryckare. Talaren hoppades, att det exempel Skåne gifvit i nit för folkhögskolors upprättande, måtte vinna efterföljd läfven i Sveriges mellersta och norra provinser. Till sist yttrade sig äfven hr Westenius i samma ämne och uppmanade de närvarande att lofva sig sjelfva, det de ingen dag skulle gå till hvila utan latt hafva läst ätminstone en rad af någon nyttig läsning. . Härpå upplöstes mötet af ordföranden. Klockan var nu 2, och en del af de närvarande begaf sig oförtöfvadt på hemvägen, under det en annan del slog sig ned i gröngräset kring sina medhafda matkorgar, sålunda företeende en tafla at ,gemytligt folklif. . — Om silkesodlingen vid Gripsholm skrifver en korrespondent till Dag. Nyh:r: Om någon säger, att odlingen af silkesmaskar vid Gripsholms slott i någon mån aftager eller aftynar, så bevisar detta blott att ban ej har riktig kännedom om saken. Tvärtom synes dem, efter mitt och fleras — äfven sakkunniges — förmenande, snarare gå framåt, tack vare den för sitt kall så nitiska och varmt intresserade föreståndarinnans mer än tjugoåriga erfarenhet och aldrig tröttnande nit. Dernäst står man i stor förbindelse hos en ung man — vi våga med fullt skäl säga framtidsman — civilingeniören Fahnebjelm, som, nitälskande för all svensk industri, bar från utlandet inskaffat ägg af den s. k. ekmasken, hvaraf tvenne arter, Kama Mais och Yama-Melitta, nu frodas på Gripsolm. För de redan här acklimatiserade maskarne bar väderleken hittills under sommaren varit allt utom gynnande, eller, för att rätt uttrycka oss, den har varit alldeles för kylig för mullbärsträden, af hvilkas löf nämnda maskar uteslutande hemta sin föda. Detta har gjort att blott en ytterst ringa del af äggen hittills kunnat intagas ur sina kalla förvaringsrum, enär skörden af mullbärsblad ännu varit för mängden otillräcklig. De i värmen intagna ha emellertid kläckt, larverna äro redan temligen stora, gifva otvetydiga bevis på sin allmänt Fanda ofantliga matlust och visa mycken liflighet. Man hoppas att vid intrådande varm och stadig väderlek träden skola frodas och gifva dessa tusentals nyttiga små individer hvad de bcehöfva. Helt annorlunda förhåller det sig med eksilkesmasken, som redan har tillräckligt att lefva at, allt sedan, såsom den store skalden säger: ,, Maj har löfvat våra lindar. — Det är ett intressant species, denna stora, granna mask, och ännu mera dess praktexemplar af tjäril. Man bar redan pröfvat det silke ekmasken framalstrar och funnit det lemna ingenting öfrigt att önska. — Dödsfall. I D. N. läses: Midsommardagen afled vid 74 års ålder grossh. C. F. Liljevalck. Under sina yngre år var han en af Stockholms mest företagsamma köpmän, liksom han städse var en af dess mest kunskapsrika. Vän af ett friare varuutbyte folken emellan, såsom ett af de nödvändigaste vilkoren för allas välstånd, var ban en nagel i ögat på sörbudsoch skyddsystemets anhängare, och det förtroende, hvarmed han omfattades af dåvarande kronprinsen Oscar, samt hans förbindelser med Aftonbladets utgifvare gjorde honom i början af 1840-talet till föremål för täta och bittra anfall från de, konservativa och de stora fabrikanterna, hvilka befarade att ban, vid Carl Johans eventuela afsägelse eller död, skulle blifva handelsminister. Som bekant, blef emellertid Oscar såsom konung icke så ifrigt reformatorisk som man föreställt sig, och det offentliga uppdrag, som han lemnade Liljevalch, inskränkte sig till en mission till Kina för att inleda handelsförbindelser med detta land. Hr Liljevalch hemsände derifrån en dyrbar last at kinesiska produkter, till hvilka hr L. Hierta var hufvudegaren. Vid samma tid gjorde han ett försök att sända svenska arbetare och rimmerarbeten till Australien. Hans sednaste större affär var att öfvertaga de stora myrodlingarne på Gotland. i Liljevalch hade icke alltid framgång i sina företag, men han banade i flera afseenden vägen för andra, lyckligare än han i valet af redskap. Hans kunskaper!: och hans angenäma väsende hade förvärtvat honom mångas vänskap. ; — Stockholms allmänna sångförening företog Midsommardagen en utfart till Hörningsholm för att der fira sin 8:e sommarhögtidsdag. i — Explosion. Vid tillverkning af knallqvicksilfver i Mariebergs laboratorium den 18 d:s inträffade den olyckshändelsen, att satsen exploderade, hvarvid den vid kokningen biträdande flickan blef så illa skadad, att hon genast måste afföras till lasarettet. (D. A.) — De skånska lustfararne, berättar D. Nir för sistl. gärdag, besökte i Lördags slöjdskolan, teknologiska institutet, riksmusei zoologiska samlingar och anatomiska museum på Kungsholmen, hvarefter de på aftonen hade en gemensam fest på Alhambra. Sommarteatrarne, promenaderna och schveizeri-lokalerna ha för hvarje dag sett stora grupper af de lustfarande, och Djurgården med dess vackra natur tyckes sföreträdesvis bland Stockholms omgifningar ha på dem gjort ett behagligt intryck. Den del af de resande, som begagna ; sjöväg till Jönköping, lemnade hufvudstaden med ångfartygen , Esaias Teguer och Pheonixt j Hår eftermiddag kl. 5. och de: ;

28 juni 1870, sida 3

Thumbnail