Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juni 1870, sida 1

3 TAAAU Oeu KI. 0 C. IM. al IL. Bengtson. UTRIKES. FRANKRIKE. Regeringens svar på Monys interpellation i lagstiftande församlingens möte den 20 dennes visar, att de tidningar hade rätt, som yttrade, att frågan om S:t Gotthardsbanan icke skulle föranleda till politiska förvecklingar. Tre medlemmar af kabinettet: — utrikesministern, krigsministern och handelsministern, ha varit eniga om att förklara, det hvarje fruktan och bekymmer från allmänhetens sida icke hade något skäl för sig. Hertigen af Gramont förklarade, att Schweiz neutralitet vore fullkomligt betryggad, samt att Frankrike skulle försvara densamma, om den hotades; han tillade, att franska regeringen hvarken vore berättigad eller förpligtigad att lägga hinder i vägen för S:t Gotthardsbanan. Marskalk Leboeuf bekämpade föreställningen om den föreslagna banans sarlighet i strategiskt afseende. Handelsminisfern Plichon ansåg, att Marseille borde söka för sig öppna nya handelsägar, men påstod för öfrigt, att banan icke skulle skada Frankrikes kommerciella intressen. Då det således vill synas, som om den mycket omtalade jernbanan i verkligheten hvarken i kommercielt, politiskt eller strategiskt afseende är farlig, skall väl den allmänna meningen i Frankrike snart lugna sig, isynnerhet då förslaget — såsom hertigen af Gramont också anmärkte — icke kan väntas vara genomfördt förrän år 1855. Måhända skall dock Monys interpellation hafva till praktisk följd, att man på allvar omfattar frågan om en bana öfver Simplon, som förbinder Frankrike med Italien. Franska och schweiziska affärsmän ha redan hållit ett möte i Paris för att rådslå om anskaffandet af medel till Simplonbanan. Jordbruksministern har anordnat om offentliggörandet af en berättelse om utsigterna för skörden i de särskilta departementen. Afsigten härmed är att gendrifva de öfverdrifna ryktena om en förestående allmän missväxt, till följe af den längvariga torkan. På spanmålsmarknaden i Paris har under vissa dagar rådt en verklig panik. Handelsministern har begärt ett anslag af 1(; million frs för bestridande af kostnaderna för deltagandet i nästa års verldsexposition i London. Den 18 dennes inlemnades i lagstiftande församlingen en petition om, att dei hufvudstaden inställda arbetsföretagen måtte äterupptagas, ,på det 200,000 personer måtte åter kunna förtjena det bröd, som de nu sakna. Officerarne vid 2:dra zuavregementet, hvilket deltog i den ofta omnämnda expeditionen mot stammarne på den marokkanska gränsen, ha offentligen protesterat mot de ofördelaktiga yttranden, som varit fällda om denna expedition. At deras protest framgår dock icke, huruvida ej general Wimpffen gjort sig saker till de felsteg, för hvilka han varit beskylld. Med den yttersta venstern i lagstiftande; församlingen står det i denna stund illa till: ,,Bancel ligger för döden, Gambetta, Jules Simon och Raspail äro illa sjuka, och Jules Favre har — med anledning af, att hans hustru nyligen dött — för närvarande ingen håg att deltaga i de politiska torneringarne. Paris hotas med en ganska betänklig strike. Tvätterskorna ha nämligen beslutat inställa sina arbeten. ENGLAND. Goss, den katolske biskopen i Liverpool, har genom domstols beslut blifvit utaf med 15,000 pd st., hvilka han trodde sig hafva i handom. Härmed förhåller sig såunda. Den 23 Mars dog i Liverpool en viss Moreton, och efter honom bevakade biskop Goss ett testamente, som helt och hållet uteslöt den aflidnes hustru och barn, men i stället gjorde biskopen till univerzalarfvinge. Det blef emellertid bevisadt genom läkarebetyg, att Moreton den dag, då testamentet var skrifvet, icke varit i