belopp afskrefvos sedermera under året 1,200 rdr Folkskoleinspektörsmötet. . (Ur Dagbladet). Vid sammanträdet i Torsdags bshandlades de at första sektionen afgifna svar på de fyra första af ecklesiastikdepartementet framställda frågor, af hvilka N:o 1 är al nde innehåll: , Hvilka åtgärder böra vidtagas för en ändamålsenlig tillämpning af de genom kongl. brefvet den 15 Oktober 1869 gifna föreskrifter? Till svar på denna fråga bade sektionen i afsede på första momentet af den berörda kongl. fö ordningen velat uttala såsom önskvärdt, att ett allmänt formulär utfärdades för den s. k. matrikeln äfvensom för folkskolans öfriga böcker, hvilket dock ej omedelbart skulle till begagnande päbjudas, utan först i mån af behof och vunnen insigt om dess lämplighet. Mötet antog utan diskussion detta sektionens förslag i detta moment. — Beträffande andra och tredje momenten af författningen hade sektionen förklarat sin åsigt vara, att inga särskilda åtgärder vore att dervid vidtaga, utan endast att tillse, det dessa moment noggrant efterlefdes, hvilket ätven af mötet godkändes. — lörande fjerde momentet af samma författning hade sektionen formulerat sitt svar sålunda, att den förklarade sig anse den i detta moment omtalade inskränkningen af rotarnes antal vid den ambulatoriska skolan kunna vinnas endast genom ökade lärarekrafster, ej genom minskning i stationernas antal, hvarjemte uttrycktes den åsigten, att roteförhören böra hållas på vissa en gång för alla förut bestämda tider och rotarne så ordnas, att äraren kan besöka hvardera en gång i månaden, för hvilka resor han. der så pålordras, bör åtnjuta ersättning. — Afven dessa åsigter biträddes at mötet. Sektionens svar å frågan i hvad den rörde femte mom. af kongl. brefvet uppsköts för att i sammanhang med en likartad till annan sektion hänskjuten fråga företagas. — Å frågan relative sjette momentet af meranämnde kongl. bref hade sektionen afgifvit det svar, att åtgärderna för folkskoleträdgårdars befrämjande lämpligast torde böra tillkomma respektive landsting och hushållningssällskap. — Någon egentlig ötverläggving föranleddes ej af denna fråga; hrr inspektörer upplyste endast bvad som blifvit i deras resp. distrikt af vederbörande i denna sak åtgjordt, hvilket i allmänhet icke var obetydligt. Så har hushållningssällskapet i Vestmanlands län beviljat anslag till och gått i författning om inköp af 2å-3-åriga kärnstammar (äpple och päron) samt bättre moderbuskar (krustär, vinbär och hallon) och utdelat 100 st. af de förra samt 10 å 12 st. af de sednare för hvardera af de 2 första åren till hvarje folkskola inom länets landsförsamlingar, som anskaffat land till anläggande af trädskolor, med vilkor att dessa träd, sedan de af barnen blitvit förädlade, tå af skolbarnen efter hand föras från trädskolorna till deras hem. Inom ett inspektionsområde äro, till följd häraf, sådana trädskolor anlagda i samtliga lardsforsamlingar utom tvenne. Å andra sidan saknades ej heller exempel på församlingar, som vägrat begagua sig af den dem af husbållningsällskapen erbjudna hjelp. Momentet godkändes. Sektionen hade till svar å ardra frågan uttalat såsom sin åsigt, att tillfälle till särskild undervisning för de mindre försigkomna barnen i skoldistrikt, der småskolor ej finnas, ej kunde lämpligen på annat sätt ernås, än genom läsning på särskilda afdelningar i folkskolan på olika dagar och tider än de öfriga barnen. — Öfverläggningen härom blef temligen långvarig och liflig samt rörde sig hufvudsakligen kring bemmets förbållande till småskolan. Af flere talare framhölls nödvändigbeten att allvarligt väcka hemmen till medvetande om sin pligt i afseende på den första undervisningen, hvarföre sektionens utlåtande af dessa ansågs innebära en våda, såsom ledande derhän, att hemmen ansåge sig befriade från all skyldighet till undervisning och allan rättfärdighet uppfylld, eudast barnen sändes till skolan. Dessa talare föreslogo derför ett amendement af innebåll, att mötet skulle uttala sin åsigt, att, der hemmen ej kunna uppfylla sin pligt att meddela den första undervisningen, der etc., i likhet med sektionens förslag. Å andra sidan framhölls, att sektionens afsigt ingalunda varit att berö va hemmen deras rätt och pligt att meddela den törsta undervisningen, utan att man ansett fråga här vara om undervisning utöfver hvad hemmen kunde astadkomma. Af andra talare erinrades dessutom om en mangd hems oförmåga att handleda äfven vid de första gruuderna och småskolans skyldighet att gå i jembredd med och supplera hemmet i afseende på den första undervisningen och den första uppfostran. Sektionens utlåtande antogs som mötets svar. Tredje frågan eller huruvida det vore ,ändamålsenligt att inom skolorna bildades lärarelärlingar, som kunde vid undervisningen biträda och förberedas för inträde vid seminarierna, hade sektionen besvarat med uttalande af den åsigt, att nyssnämnda åtgärd icke vore ändamålsenlig såsom möjligen ledande till återinförande af monitörer samt innebärande en lockelse för läraren att iandra händer lemna den egentliga undervisningen och sjelf) endast öfvervaka densamma. Ett par talare sökte visa lämpligheten att uppdraga åt enskilde lärare att åt lämpliga subjekt bland lärjungarne meddela: den undervisning; som kunde utöfver det i folkskolan meddelade kunskapsmåttet beböfvas tör iuträde vid seminarium, men denna åtgärd ogillades på den grund, att den tid, som skulle åtgå för denna undervisning, ansågs komma att tagas på den öfriga ordinarie undervisningens bekostnad. — Sektionens utlåtande antogs ofsörandradt, men ordföranden förklarade sin åsigt vara, att frågan ej blifvit fullt tillfredsställande besvarad och torde återkomma. Till svar å fjerde frågan, hvilka åtgärder som befunnits lämpligast till befrämjande af en jemnare skolgång, hänvisade sektionen till de af föregående möte förordade, betonade särskildt bland dessa: afgångspröfningen, fattiga barns understödjande samt efterfrågan af orsaken till den försummade skolgången. Under diskussionen förordades afven en mangd olika åtgärder, om hvilkas lampljiohet erfarenhet af en eller annan deltagare vun