Blandade ämnen. För utvandrare. Under denna rubrik läses i , Neue Freie Presse följande: En ohygglig bistoria berätta engelska tidningar från Kili, det land, till hvars bördiga slätter utvandringsagenter nu igen söka locka våra landsmän, för att mot fri öfverresa tjena som gränsvakter eller rättare som tillspillogifna förposter mot Araukaniens indianstammar. Don Gomez y Lagoberan, en mäktig röfvarhöfding, bar länge i sina smygbål i Sierra Profunda vetat trotsa de kileniska myndigheternas efterspaningar; men för kort tid sedan lyckades det en militärexpedition att skilja banditen från hans kamrater och blokera honom i en håla. Åtskilliga stormningsförsök misslyckades, då röfvaren, en man af utomordentlig styrka, framgångsrikt försvarade den smala skölgången medelst nedslungade stermassor. Man beslöt då att uthungra honom. Efter någon tid vågade man en py stormning och lyckades taga skurken till fånga. Till sin fasa funno soldaterna i hålan en döende qvinna, svm Lagoberan hade bortröfvat och gjort till sin mätres, efter att hafva plundrat och dödat hennes man. Banditen bade nu, dritven af hunger, bortskurit ena bröstet på sitt offer för att deraf göra sig ett mål. Den olyckliga erhöll all möjlig vård, men utandades efter några qvalfulla timmar sin sista suck. Lagoberan fördes till staden Jalca, söder om Santiago, och skulle der afrattas. Exekutionsdagen kom, garotten — strypningsmaskinen, som de tf. d. spanska kolonierna fått trån moderlandet och sedermera bibehållit — stod färdig. Bödeln var just i begrepp att afkläda Lagoberan, då denne förde en hvisselpipa till läpparne och gaf en gäll signal. Genast störtade sig några och sextio man, som stodo kring schavotten, på de öfverraskade gendarmerna; dolkar blixtrade, revolvrar smälde, och efter några minuter var den svaga militärstyrkan slagen på flykten. Ett stort antal soldater lågo dödade på platsen, hvaremot röfvarhöfdingens handtlangare knappt förlorade en enda man. Hästar stodo i beredskap, och efter att i största hast hafva tagit fatt på bödeln samt fröjdats åt att se honom dingla i garotten, kastade sig banditerna upp i sadeln, men ännu vid affärden uppfångade de ur den flyende och skrikande mängden några fruar och flickor, som fingo göra dem sällskap inåt bergen. Inom så minuter var skaran försvunnen, och Don Gomez y Lagoberan fortsätter nu ostörd sitt blodiga handtverk. Ut TERS ERNIOTTRET REPET TTT